There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Dag 08 – Ett ögonblick

- december 6, 2010 - by , in 30 Dagar ur mitt liv, with 3 comments -

Klockan var 06.00 Det var idag fast ändå inte. Det var idag fast 1992. Och jag vaknade av att det ringde i telefonen. I samma ögonblick förändrades mitt liv och...

Klockan var 06.00
Det var idag fast ändå inte.
Det var idag fast 1992.

Och jag vaknade av att det ringde i telefonen.
I samma ögonblick förändrades mitt liv och aldrig någonsin mer skulle det bli det samma.

Vaknade

Fortfarande något full efter gårdagens festande, vaknade jag på soffan i lägenheten högst upp i huset i Husby. Det här var 1992 och vi festade ofta och mycket i stora kompisgäng.
Just i natt hade jag sovit i Mattias soffa, i hans skitiga vardagsrum, men det spelade ingen roll.
Huvudsaken var att jag inte behövde åka hela vägen hem till Danderyd, själv. Istället åkte jag till Husby i sällskap av Mattias.
Det kändes bra mycket tryggare.

GodnattMattias svarade i telefonen, det var ju trots allt hans lägenhet. Det var Lennart som ringde, mammas snubbe.
Han sa att han hade vaknat intill mamma men hon skulle inte vakna mer. De hade lagt sig på kvällen som vanligt för att sova, och det var den sista gången hon sa godnatt.

Livet

Åren går och livet fortsätter. Ungarna växer, vi blir äldre.
Mamma var 43 år 1992.
Jag fyller 43 om 5 år.

Tror ni jag har ångest inför det?
Tror ni att jag har tänkt tanken att det kommer bli väldigt konstigt att fylla 43, 4 dagar efter den dagen som var mammas födelsedag och tänka att här i livet befann sig hon när allt tog slut?
Klart jag har.
Klart jag har funderat på hur det kommer kännas den 6:e December 2015.

43 år och död, 43 år och död, 43 år och död….men det handlar inte om mig. Jag kommer nog bara vara 43 år och jävligt glad att jag vaknade.

  • Pingback: 30 Dagar ur mitt liv | Party Pinglan

  • http://elin79.se/vikt Elin

    Detta är bland det hemskaste jag kan tänka mig hända någon man älskar, att man inte vet varför. På något vis är det enklare när det handlar om sjukdom eller ålderdom. En kollega gick bort i sömnen. Han var mitt i livet och nybliven pappa. Vaknade bara inte upp. De vet inte vad som hände.

    Massor med kramar till dig.

  • Eva

    ja fy.. det var inte en rolig dag att vakna upp till.. glömmer aldrig ditt telefonsamtal som väckte mej den dagen.. min mormors födelsedag.. kluvet datum.. Kram vännen!