There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Dag 21 #Fitnessfighten

- september 21, 2011 - by , in Fitnessfighten, Gott och Blandat, with no comments -

Med bara 9 dagar kvar av Fitnessfighten känns det verkligen som att jag närmar mig slutet på en omtumlande resa. Jag gick in i den med tanken att det skulle...

Med bara 9 dagar kvar av Fitnessfighten känns det verkligen som att jag närmar mig slutet på en omtumlande resa.
Jag gick in i den med tanken att det skulle vara bland det tuffaste och svåraste jag gjort.
På sätt och vis hade jag rätt men jag hade också väldigt fel.

Maten som oroade mig mest visade sig vara bland det enklaste.
Under 21 dagar har jag varken varit hungrig eller sötsugen en enda gång.
Regelbundenheten i måltiderna har gjort min mage väldigt lycklig och man kan lätt säga att jag mår som en prins, jaja en prinsessa då.
Maten är enkel och god, ja det blir ju vad man gör det till.

Nu har jag undvikt allt vad frestelser heter hela månaden för att göra det lätt för mig själv, så jag räknar inte med att det alltid kommer vara fullt lika enkelt.
Jag har å andra sidan haft tid på mig att komma ihåg saker som att jag själv faktiskt kan välja att äta nåt eller välja att låta bli och inte bara ge efter för suget.

För min del handlar det mycket om att lära mig att se vinsterna i att välja bort onyttigheter istället för att fastna i känslan av att jag inte får.
Det handlar ju inte egentligen om att jag inte får, jag gör själv ett aktivt val, men det är så lätt att tänka att det är synd om mig.
Istället för att vända på hela tankegången och tänka att ”-Fan vad jag e bra som inte vill ha godis, för nu kommer jag må mycket bättre och kunna nå mina mål.”

Träningen trodde jag också skulle vara en utmaning, vilket det var.
Att springa är inte min grej och det var precis så sjukt jobbigt som jag trodde att det skulle vara.
Jag skämdes som en hund första gångerna när jag skulle ut här i området och springa och tänkte att nu står alla grannarna och kollar i sina fönster när jag flåsar förbi.
Jag höll på att få hjärtsnurf när jag blev tvungen att passera nån hundägare, ute på promenad.

Men jag kom över det.

Att träna i gymet på Sats var också en av mina stora no-no’s. Jag hade kanske smugit igenom gymet 3 gånger, skräckslagen, trots att jag haft mitt Sats-kort i 2år.
Men dagen kom då jag tränade i gymet själv, sprang på löpband och upptäckte crosstrainern.
Efter passet log jag hela vägen hem.
Jag hade klarat det, och det faktumet att jag sedan dess tränat i stort sett alla passen där på Sats, säger väl hur mycket jag faktiskt gillade det.

Att träna styrka själv var överhuvudtaget en utmaning för mig som är notoriskt dålig på att motivera mig själv. Det är delvis därför jag bara tränar klasser, för att jag får pepp och bekräftelse från instruktören.
Men jag klarar det med.
Jag har alldeles själv ökat vikterna och jag har inte fuskat eller hoppat över ett enda pass.

Sammanfattningsvis så har jag bara nått framgång med Fitnessfighten. Jag har utmanat mig själv och kommit över många av mina egna hinder. Jag har insett att jag kan, åter igen, mer än jag trott.
Jag har mått och mår riktigt bra!

Jag trodde verkligen inte att Fitnessfighten var nåt för tjockisar och det första hindret klarade jag av när jag anmälde mig, trots det.
Nu vet jag att Fitnessfighten är inte bara för redan smala och vältränade, det är en perfekt utmaning för ALLA, oavsett storlek.
Jag kan faktiskt inte komma på en enda sak som jag inte gillar med Fitnessfighten och det säger väl en hel del!

9 dagar kvar.
Känns nästan futtigt!

Nästa Fight startar den 1/10.
Ska du vara med?
Anmäl dig här!


- Postat genom BlogPress från min iPad