There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Det började som en riktig SKITmorgon

- augusti 19, 2010 - by , in Gott och Blandat, with no comments -

Klev upp kl 09:00 med huvudvärk, idag igen. Man skulle nästan kunna tro att det var mensen som spökade, men den biten klarade jag av förra veckan så det vet...

Klev upp kl 09:00 med huvudvärk, idag igen. Man skulle nästan kunna tro att det var mensen som spökade, men den biten klarade jag av förra veckan så det vet jag att det INTE är. Näe troligare är det att mitt huvud inte riktigt klarar det hyfsat kvalmiga vädret vi har just nu.

Så jag började dagen med huvudvärk och piller. Inte min favvo-combo.
Stora R har redan börjat skolan och klev upp 5 (!) i morse, till och med tidigare än Darling som nog klev uppe en timme senare för att åka till jobbet. Lilla T och Lilla M var redan vakna och satt framför tv och datorer, bara Lilla R kvar.

En pingvin att krama kan behövas när allt är jobbigt...Jag väckte honom strax efter 9 och han var sur som ättika. Vilket jäkla morgonhumör. Han var så sur och otrevlig så efter 20 minuter hade jag skickat upp honom på rummet igen. Lilla M & Lilla T fick klä på sig jacka och gummistövlar för att gå till butiken och handla fil och mjölk. Kylen var lite väl tom för att klara en frukost.

När de kom hem hade jag hunnit plocka disken och brygga en kanna kaffe. Lilla R hade piggnat på sig och skärpt sig och helt plötsligt satt vi alla och åt en trevlig frukost tillsammans. Huvudvärken hade släppt och från en riktig skitmorgon, vart det snabbt rätt trevligt!

1 dag kvar till bilen!

Torsdag idag och dagen kan nästan inte gå fort nog nu. IMORGON ska jag hämta bilen :)
Det ska bli så himla najs! Pratade med lillebror häromdagen och inte ens han hade kört en helt ny bil. Det kommer bli rena lyxen jämfört med min älskade stora buss som jag rattat runt stan.

Igår åkte jag kommunalt till träningen i Haninge. Det gick, det gick faktiskt riktigt bra! Det tog inte mycket längre tid än vad det gör att köra bil. Men bilen ger mig en frihet att inte bara träna i Haninge för det tar helt klart längre tid att åka kommunalt till tex. Farsta och att pipa iväg och köra ett pass i KK ska vi inte tala om. Det gör man inte när man åker kommunalt.

Till Farsta tar det kanske 20 minuter med bil. När jag åkte kommunalt i helgen tog det 58 minuter. En viss skillnad. Nu med nya lilla bilen kanske jag börjar ta bilen in till SÖS och läkarbesöken där. Har undvikit det för det är så bökigt att parkera min stora bil i deras lilla garage. Nu med liten bil känner jag att det kanske kommer fungera bättre.

Jag har istället åkt kommunalt och varit väldigt miljövänlig men det kostar. En sms-biljett kostar 45 kr för mig och 27 kr för en unge. Enkelresa. Har jag två ungar blir det ännu dyrare. Räknar jag med parkering och biltull så är det fortfarande mycket billigare att köra bil till SÖS än åka kommunalt.

9 dagar kvar till kräftskivan.

Årets roligaste fest, här ute i Alkolund. Det ska bli sååå roligt! Sista dagen att OSA är på måndag och det är många som ännu inte svarat. Jag hoppas verkligen att folk tar sig i kragen och OSA:r i tid. Det är så jobbigt att behöva tjata.

23 dagar kvar till Turkland.

Japp inte ens en månad kvar tills jag, Jesse, Jenny & Eva drar till Turkiet. Jag längtar! Ser framför mig hur jag ligger i solen med en god drink och bara gör ingenting!
Ett tag var jag så orolig för hur jag skulle klara en hel vecka utan ett enda träningspass men efter några veckor i sommar när jag tränat färre pass än vanligt har jag insett att det säkert kommer gå jättebra. Jag kan ta semester en vecka och komma igen.

Mest rädd kanske jag har varit för att jag ska tappa sugen och sakta sluta träna. Men jag vet att om det händer har jag folk som släpar mig till träningen, med våld, om det behövs. Nu har jag haft några veckor med mycket färre pass, och faktiskt ett tag när det känts motigt och trögt, har jag gett upp? Nope.

Satskort

Satskort

Snart 1-års jubileum!

Näe, jag tror att träningen är här för att stanna. I september har jag hållit på ett år och jag älskar det fortfarande. Jag hör det själv när jag pratar om det, när jag berättar för andra, vilken passion det är. Jag ser hur andra smittas av mig, av min passion och jag har inspirerat flera till att börja träna själv.

Förebild

Jag trodde väl aldrig att en tjockis som jag skulle kunna hitta en träningsform att älska. Jag trodde aldrig att jag skulle kunna inspirera andra, men det är precis vad jag har gjort. Det är en ynnest att få vara den som inspirerar. Det är en förmån att få vara den folk faktiskt ser som förebild. Jag har aldrig sett mig själv på det sättet och jag har fortfarande ibland svårt att förstå att folk ser mig så.

Min förebild är självklart träningscoachen. Hon är så fantastiskt duktig och snygg. En förebild på så många sätt, även utanför träningen. En vacker människa helt enkelt.
Som social förebild har jag Darling som inte bara är en grym chef utan duktigt social med stort nätverk. Driftig och kunnig på så många sätt.

Vad ska det bli av den här dagen då?

Tja, jag har inga grandiosa planer. Tänkte kanske ta en promenad till butiken. Göra klart kräftskive-lekar och sånghäften. Sitta och slösurfa.
Ikväll är det träning i Farsta. SaCoPu, idag igen. Världens bästa klass om man vill ha snabba resultat och dessutom enormt rolig!

Det har i alla fall slutat regna nu och jag kan skymta lite blå himmel ovan molnen. Det blir nog en bra dag idag!