There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Det går bra nu!

- oktober 13, 2013 - by , in Gott och Blandat, with no comments -

Jiiisus vad tiden går. Dagarna bara susar förbi i ett enda myller av matsedlar, födelsedagar, att-göra-listor och hundpromenader. Det är mycket nu, på ett enbart väldigt positivt sätt. Mina dagar...

Jiiisus vad tiden går. Dagarna bara susar förbi i ett enda myller av matsedlar, födelsedagar, att-göra-listor och hundpromenader. Det är mycket nu, på ett enbart väldigt positivt sätt.

Mina dagar är mina igen. Jag bokar in hundar, schemalägger mig själv och alternerar hundarna med pluggande (ja, jag är inte riktigt färdig än, schhhhh!) Att jag vågade välja att sluta på Sodexo var ett av mina brightare moments!

Hade jag fått fast hade jag suttit just fast. Inte tusan hade jag sagt upp mig från min första fasta anställning, någonsin. Jag hade glatt nöjt mig med tryggheten att pengarna kom in på kontot varje månad. Jag hade älskat mitt jobb men fortsatt verkligen ogillat att behöva rucka på regler. Jag hade skrattat massor och säkert tjafsat massor om principer som bara jag tycker är viktiga.

Nu slipper jag det. Nu är det jag och dogsen och det är så himla trevligt! Tänk att få vandra i skogen en dag som idag med en glad jycke och få betalt för det! DET är livskvalitet enligt mig! Pengar är viktiga, speciellt om det finns för lite av den varan men när man klarar sig, då är det annat i livet som är minst lika värdefullt!

Som att kunna finnas till hands för ungarna när det behövs. Som att leva lite mer och göra de tråkiga måstena så små och få det bara är möjligt!

När jag slutade på Sodexo hade jag enligt rykten haft chansen till fast anställning inom ett halvår. Och jag trivdes ju verkligen där jag var, men man vet aldrig med Sodexo, även om man är fast. Anbud byter leverantör och vips jobbar man med folk man inte alls trivs med, med en chef man inte alls är ölverens med och på en plats man helst vill slippa och så vaknar man med ont i magen och sover uselt om nätterna. Jag VÄGRAR!

Mitt liv och jag vill njuta! Och jag vill lära mina barn att det finns många andra värden än pengar och prylar även om jag älskar att shoppa och jag älskar prylar.

Grisen och Jag. Det går sakta framåt. Inte så att vi överlever på det, men snart, snart! Bara några kunder till! Jag har så många fina hundar redan. Stella, Daisy, Elsa och Rutan. Affe, Manny och Teddy. Alla är olika, alla är individer och alla är speciella! Och mina egna två galningar, Ninja och Samuraj!

Samuraj, valpen som snart har klippkort hos veterinären. Glupsk bort om alla gränser och ett riktigt yrväder. Samuraj och Ninja är med mig ibland och har träffat nästan alla hundarna. Det funkar jättebra och hundarna tycks verkligen uppskatta att jag ibland tar med mig lekkompisar. Själv trasslar jag in mig i koppelhärvor och skrattar åt att de ibland lyckas snöra in mig som en kassler.

Nu har jag dessutom äntligen bilbytena bakom mig. Nu får det räcka med bilstrul! Idag har både Samuraj och Ninja premiäråkt Priusen och det funkade perfekt. Ninja hoppade till och med in självmant, trots att han varit milt sagt skeptisk mot bilar sen vi var med om krocken i Södralänken. Imorgon tror jag att båda mina galningar ska få följa med mig ”till jobbet”.

Samurajs tass är äntligen såpass bra att han kan gå utan bandage och sko. Nu när han dessutom blivit av med strumpan han svalde så äter och dricker han helt normalt igen. Och han är precis lika pigg på äventyr som han vanligtvis brukar vara. Kaxig och självsäker.

Oktober för min del har hittills inneburit två nya hundar och vissa dagar är det riktigt tajt i kalendern. Förutom det har jag bytt till min nuvarande bil som jag hoppas få köra länge! Det är en härlig bil och jag är lika kär i den varenda gång jag ska köra iväg och inte behöver använda nyckeln för att komma in i bilen, för att starta bilen eller stanna och låsa den. Allt funkar bara jag har nyckeln i fickan!

Oktober är en del fest också. Maken fyller år på fredag och jag har planerat liten överraskning. På lördag har vi 40-års kris här hemma och med ett par undantag har alla inbjudna faktiskt osat! Det blir middag och dryck till alla, och vi blir faktiskt ganska många! Men finns det vilja så går det alltid att lösa det rent logistiskt. Igår var jag på kalas hos Madde som fyller år idag. Jag och Maken ramlade in hemma halv fem på morgonen, behöver jag säga att det var en jäkligt trevlig kväll?!

I slutet på Oktober åker vi med hela familjen på skaldjurskryssning med Birka. Sen är Oktober slut.

Jag borde egentligen fokusera lite mer på min planerade viktminskning och lite mindre på mysiga fredagskvällar och fester varenda lördag, men samtidigt så har jag så hiskeligt roligt just nu! Jag gillar mitt liv, jag trivs med mig själv. Jag är stolt över att jag driver eget och får det att fungera! Jag är stolt över mig själv. För en gångs skull känner jag mig inte utanför omvärlden utan snarare som ett eget litet centrum där jag har andra omkring mig som vill vara en del av mig och mitt liv.

Jag är inte så ensam längre, inte så ledsen, inte så rädd.

Inte så full av självförakt.

Jag är faktiskt rätt nöjd och stolt!

Livet blir vad vi gör det till. Visst saknar jag fortfarande en del vänner som valt bort mig, men jag har förlikat mig med att det är deras val. Vill de inte ha mig kvar så vill de inte det. Den dagen de vill ta ett snack med mig vet de var de ska hitta mig och tills dess, tja, det är bara att hoppas att de har det bra, vad de nu än gör. Jag har slutat älta, nästan helt och hållet, och jag sover riktigt bra om nätterna.

Kanske har jag äntligen hittat lite balans i mitt liv :D