There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Fan, det snöar…

- april 5, 2010 - by , in Gott och Blandat, with 3 comments -

Det första jag kollade när jag vaknade var hur kallt det var ute. Med min cykeltur i åtanke så kändes det viktigt. Det andra var att kolla om Darling hade...

Det första jag kollade när jag vaknade var hur kallt det var ute. Med min cykeltur i åtanke så kändes det viktigt. Det andra var att kolla om Darling hade rätt i att det skulle snöa idag och dessvärre hade han ju det.

Så det vart ingen cykeltur :-(
Kanske lika bra för min stressmage är tillbaka. Varje gång jag får magkatarr så måste jag äta som en bäbis, lite och ofta. Så fort det börjar göra ont behöver jag äta nåt. Men ni som känner mig ni vet ju att jag är inte den som äter ofta, snarare den som fått tvinga mig själv att lära mig äta både frukost och lunch, varje dag. Nu lär det väl som vanligt ta en vecka, 14 dagar innan det läkt ut.

Måndag idag, men det känns som söndag. Svärmor kommer hit och äter middag vilket ska bli roligt. Det var länge sedan vi sågs sist. Det är första dagen på påsklovet idag och hela familjen är hemma. Rätt mysigt faktiskt.

Snön som faller nu är inte alls lika gullig som bilden...Alltid nästa vecka

Imorgon är det Tisdagsmöte och jag hoppas så att vågen vill ge med sig en aning. Just på tisdagarna känns det så tröstlöst emellanåt, när jag tycker att jag kämpar bra men det inte vill sig ändå.
Jag lever för varje tisdag och det får mig att fundera på att jag behöver lägga om mitt fokus förr eller senare. Någon gång ska jag komma i mål har jag tänkt mig och då måste jag ha slutat med att hänga upp mig på vågen och Tisdagsmötena. Jag behöver ersätta det med något annat, annars kanske jag aldrig kommer i mål.

Hela mitt liv har jag kämpat med min vikt, och är det något jag lärt mig så är det att en stor del av min identitet, i alla fall i mitt huvud, är förknippad med att jag alltid är den ständiga tjockisen. Jag är den som alltid syns, som folk alltid kommer ihåg, just på grund av att jag är stor. Det är jag.
Men för att komma i mål och klara av att stanna kvar där sedan behöver jag hitta en ny identitet i mitt nya jag annars kommer det sluta med att jag aldrig kommer i mål enbart för att jag är rädd för att förlora min identitet. Jag har sett det själv, hur svårt det kan vara att komma i mål om man inte lyckas förlika sig själv med att den där normalviktiga faktiskt är en själv.

2 år & 1 år

I September går jag in på andra året hos VV och då är det helt klart läge att börja ta tag i och förändra min självbild. Hur jag ska göra det vet jag inte riktigt än men det ger sig.  Nåt annat jag behöver jobba med är att hitta nya mål sen när mina nuvarande är uppfyllda. Som det är nu lever jag en vecka i taget, med ett konstant sikte på viktminskning, men så kan jag inte hålla på alltid.
När jag väl kommit i mål behöver jag hitta nya fokus, nya utmaningar. Här har jag inte heller några lösningar just nu, det ger sig säkert med tiden, bara jag tänker på det.

I September kommer jag dessutom ha tränat på Sats ett helt år. Jag hade aldrig trott att det skulle bli så som det blev. Jag har överträffat alla mina egna förväntningar och insett att jag älskar att träna, jag älskar att utmana mig själv, jag mår otroligt bra av det. Det kommer jag inte behöva ge upp i alla fall :-)
Tack och lov så kommer jag ha kvar det även när jag når mitt mål.

Nästa vecka

Veckan som är framför mig nu kommer gå fort. Jag längtar redan till imorgon och Tisdagspumpen med Inka. På Onsdag har jag en lunchdejt med Johanna!!! Jätteroligt :-) och dessutom dubbelpass pump & Corepulse.

På Torsdag är det Afrodans (det är det ju iofs på Tisdag med) och sedan på Fredag ska jag köra 6 tonårskillar till Hofors och kommer vara borta hela dagen. Snälla underbara Jesse följer med och håller mig sällskap, så kul är det inte att sitta själv och vakta dem medan de cyklar i 5 timmar. För att inte tala om att det är drygt 3 timmar enkelresa att köra.
Sen är vi inne i nästa helg.

Mitt beslut att låta godiset vara togs med viss förvåning här hemma och det kom lika oväntat för mig med. Men det känns bra och jag håller fast vid det. Ska ta det små steg i taget. Har nog på sikt inga planer på att helt låta bli godis men tillsvidare är det bra så får vi se vart det leder.

Jag känner mig otroligt stark när jag vet att jag har folk bakom mig som ibland tror på mig mer än jag själv. Ni är underbara och enormt viktiga!

  • ingrid

    Tack:)

  • http://www.partypinglan.se Tess

    Grattis Ingrid!
    10 kg är jättebra jobbat, verkligen!

  • ingrid

    Så strongt och coolt att känna att man vill ändra på en vana som ”sitter så långt in” Skönt när man vill göra saker för sig själv. Som alltid motiverande att läsa.
    Tio kg idag efter tre veckors platå:)