There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Fokus eller mani?

- juni 5, 2010 - by , in Gott och Blandat, with no comments -

Dagarna trillar in i varandra och jag varvar träning med träning i Haninge och Farsta. Nästan så att jag i slutet av veckan inte längre kommer ihåg vad jag tränade...

Dagarna trillar in i varandra och jag varvar träning med träning i Haninge och Farsta. Nästan så att jag i slutet av veckan inte längre kommer ihåg vad jag tränade i början av veckan.
Hade jag ens en början?

”-Hur orkar du?” Frågar folk.
Det är inte svårt. Det är det enda jag vill göra just nu.
När började det?
När blev vardagen trist och när blev träningen superrolig?

Något mer

Jag vet inte, men jag vet att det kommer vara svårt att dra ner på träningen om jag inte hittar något annat att fördriva tiden med. Kan det vara så att jag efter 17 år tröttnat på mitt hemmafru-liv? Att jag kommit till en plats i mitt liv när det inte ger mig tillräckligt.

Jag känner mig levande när jag tränar, när jag träffar andra. När jag får vara social. Det har gjort att min vanliga stilla lunk här hemma blivit lite tristare och gråare. Jag har fått smak på livet utanför mina 4 väggar. Men det är inte helt lätt att gå från att ständigt vara hemma till att ständigt vara borta eller på väg bort.
Jag behöver hitta balans och jag letar febrilt.

Hon som vet

Idag svarade hon som vet på mina frågor om min träning. Jag tränar bra, jag förbättras. Det går framåt. Hon såg lyckligare ut än jag kände mig. Borde jag vara mer stolt över mina framsteg?
Jag har helt klart gott om utrymme till förbättring och bättre är precis vad jag siktar på att bli.

Jag ska lyfta blicken.
Jag ska bli grym.
Det är mitt mål.
Grym utifrån mina förutsättningar.
Jag kan inte fortsätta jämföra mig med andra som tränat hela livet.
Det är inte rättvist, mot mig själv.
Det gör mig lycklig att hon tror på mig, att hon hjälper mig. Det behövs folk som tror på mig, jag ger mig själv alldeles för lite cred emellanåt.

GodisDåligt planerat

Som idag, när jag var och handlade. Jag var godissugen, trött och hungrig efter att ha spenderat större delen av dagen i bilen och tränandes.
Lunch åt jag i bilen mellan träningspass nr 1 och snabbvisit hos lillebror. En macka, två ägg. Däremot hade jag helt missat att jag inte tagit med mig nåt alls att äta efter träningspass nr 2, inte ens en banan.
Kroppen ville verkligen inte alls.
Men jag har lovat henne att inte äta godis.
Så jag köpte en Jalla yoghurt och gick omvägar runt alla hyllor med godis. Drack yoghurten i bilen på väg hem och åt till slut middag närmare 21.  Drygt 7 timmar efter lunchen.

Jag köpte inget godis.