There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Fy farao vilken fredag det blev!

- februari 9, 2013 - by , in Gott och Blandat, with no comments -

Välkommen lördag och sovmorgon! Jag älskar dig <3 Fy farao vilken fredag det blev. Fortfarande är jag inte helt säker på om jag faktiskt blev bortprioriterad när annat, roligare väntade,...

Välkommen lördag och sovmorgon! Jag älskar dig <3

Fy farao vilken fredag det blev. Fortfarande är jag inte helt säker på om jag faktiskt blev bortprioriterad när annat, roligare väntade, eller om det stämde det där med någon hastigt påkommen sjukdom. Jag vill ju inte tro nåt annat än det bästa om folk och jag vill verkligen inte tro att jag blev lämnad i sticket. Men konstigt är det. Framför allt lämnade det kvar en väldigt skum känsla.

Fast allt gick bra till slut. Det blev en bra dag, allt blev gjort och så. Men det var dubbelt jobbigt eftersom jag dessutom gick i klinch med kocken som var ledsen för nåt jag sagt i förrgår, men som hon inte vågade säga direkt till mig utan berättade för nån helt annan.

DRAMA!!!!

Fy, och det är så fånigt för å ena sidan så är det verkligen en höna av en fjäder och jag blir skitarg på folk som fegar och inte vågar säga till om jag nu säger nåt som sårar eller vräker ur mig annat dumt. Det är lätt att missförstå och här har vi dessutom en språkbarriär emellan. Då krävs det kommunikation!

Å andra sidan så går det rakt in i hjärtat på mig.

Att jag blev ensam på morgonen. Och inte fick så mycket som ett sms.

Att kocken var ledsen på mig för att hon trodde att jag sagt att hon var värdelös när jag svor över vårt värdelösa system med att bara ösa in allt i kylarna huller ombuller i vagnar av olika storlekar. Vilket resulterar i att det jag ska ha alltid står längst in och alltid tar en kvart att få ut.

Kanske är det jag som är mest värdelös av alla?

Allt detta och sen direkt ut i serveringen och le och vara jordens solstråle. Bra service, torka bord och plocka disk med ett leende. Men i hjärtat var det kaos och jag var ledsen.

Ska jag nån gång bli chef MÅSTE jag lära mig att distansera mig.

Men allt jag egentligen vill är att alla ska älska mig och det gör det svårt.

Speciellt eftersom jag är en jäkel på att göra mig jobbig och impopulär genom att ställa krav, arbetsleda, styra upp, organisera och få folk att göra som jag vill.

Jag tror på allvar att jag är lite schizo.

Och sen ältar jag. Upprepar konversationer i huvudet, funderar över nyanser. Funderar över vad som sagts och vad som inte sagts. Är det kanske bara jag som tycker att jag är bra och viktig när dagen är slut?

Hur som helst. Nu är det lördag och jag ska hämta paket på posten. Lite handling, lite bloggande. Fixa med mina nya mobilskal som jag ska beställa och sen hem till Lillebror och fira hans tjej. Så för tillfället får det va slut med jobbgnäll.

Jag får återkomma om det på måndag igen.