There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Idag lyssnar jag på mig själv

- maj 12, 2011 - by , in Gott och Blandat, with 2 comments -

Det är snart kväll och jag har inte ens uppdaterat er om det överraskande beslutet jag tagit. Det var inte ens ett enkelt beslut att ta, men det var rätt....

Det är snart kväll och jag har inte ens uppdaterat er om det överraskande beslutet jag tagit.
Det var inte ens ett enkelt beslut att ta, men det var rätt.
Nej, vi ska inte skiljas och ja, vi ska fortfarande köpa hund.
Det är klart att det handlar om träning, finns väl inte mycket annat i mitt huvud, fast en annan sorts träning.
Nämligen VILA.

”-Vila är också träning”

Jag minns när jag började på Sats.
En kväll när jag stod och krängde på mig dojjorna hörde jag en av PT:sarna prata med sitt offer.
”-Vila är också träning”, sa han och jag tyckte att det lät så klokt.
Det har han helt rätt i tänkte jag.

Vila är viktigt, kroppen behöver rätt mix av vila och av träning för att man ska kunna prestera, nå resultat och framför allt må bra. Blir det för mycket vila, ja då kommer man inte nå sina resultat, utvecklas eller bli bättre.
Blir det för mycket träning, då kommer man heller inte nå sina resultat, utvecklas och bli bättre!

Precis så är det faktiskt. Kroppen klarar inte av hur mycket som helst och när den fått nog säger den ifrån.
Lyssnar man inte då, är man lite dum.
Faktiskt.
För tränar man såpass att kroppen kommer så långt som att den säger till att nu behövs det verkligen lite mer vila, då vet man det.
Då känner man det i kroppen.
Då vet man hur det känns i kroppen.

Många råd till andra blir det

För att återkoppla det hela till mig själv så kan jag ju säga att jag lever inte alltid som jag lär och jag är en jävel på att ge bra och kloka råd till andra men lyssnar väldigt dåligt på dem själv.
Jag är mycket medveten om att det är så, ändå blir det samma sak varenda gång.
Ibland får jag tillbaka mina råd i små presentförpackningar, av andra som säger
”-Minns du det här rådet du gav till mig förra året?
Det var ett himla bra råd och jag tycker att det kanske är dax att du lånar det ett tag och tar det till dig.”

Eller så kanske de bara vräker ur sig ett ”-Lev som du lär”, när de tröttnat på mitt tjafs, så kan det vara.
Men oavsett så händer det att jag slås av hur enkelt det är att ge kloka råd till andra och hur svårt det är att faktiskt följa dem själv.

Inte jag inte

Tillbaka till det här med träningsvilan. För så är det, att trots att jag predikar vila som viktigt och nödvändigt för andra så när det kommer till mig, vad tror ni händer?
Jag tänker att jag är nog bara lat som vilar. Egentligen kan jag mer. Egentligen orkar jag mer. Klart andra behöver vila, de tränar ju så hiiimla bra, men inte jag inte.
Nä, jag fjösar runt där och tror att jag är nåt. Tror att jag tränar bra och är såååå duktig men inte kan väl JAG träna så pass att jag behöver vila?
Nä, inte jag inte.

Trött eller lat?

Å där någonstans suddas gränserna ut för när jag känner i kroppen att den verkligen behöver vila, och när jag tänker att jag egentligen bara är en latmask som vill lata mig. För skulle det vara så att jag vilar, när latmasken ropar då kanske jag helt plötsligt tappar all träningslust.
Den kom så oväntat och plötsligt när den kom, och jag inser att jag är fullkomligt livrädd att tappa den.

Vill man bli fin….

Så jag pushar mig hårdare, för jag har förstått att det är så man blir bra. Man tränar hårt och låter sig inte nedslås av skador, trötthet eller värkande muskler.
Man är ihärdig som en iller på uppdrag och ger sig inte.
I ur och skur fortsätter man sitt tränande och någonstans i slutet av regnbågen finns den där kroppen jag ser framför mig.
Den där gudinnan som är så jäkla perfekt och som aldrig kommer vara jag. Den där coola, eftertraktade, sociala mittpunkten som alla ser upp till.

(Här ser jag klart och tydligt ännu ett problem. Jag förknippar träningen med egenskaper som egentligen inte alls har med träningen i sig att göra. Det får dock bli en annan diskussion.)

Lägg sedan till snart ett år utan i stort sett någon förändring på vågen, ett år av idogt tränande men kanske bara två storlekar mindre i kläderna. Ett år av svett, slit och tårar när det känns som att ”inget funkar”.
Så har ni mig där i mitten någonstans.

En liten pausNär kroppen har ordet

Jag är trött. Jag orkar inte. Jag kommer inte upp i puls och jag har ingen kraft i musklerna. Kroppen säger klart och tydligt VILA.
Lägg inte ner, sluta inte träna, vila inte för evigt, men lite.
Några dagar, kanske några fler än vanligt.
Låt mig bara få en chans att återhämta mig så lovar jag att ge dig allt tillbaka och mer därtill.

Det var det jag satt och lyssnade på idag när jag slog mig ner på ett fik alldeles ensam. En stor Latte, en citronmuffins och min Ipad.
Sen bokade jag av dagens spinning puls. Fredag, lördag och söndag är redan tömda på träning och känns det inte bättre på söndag så tar jag en dag till, eller kanske två.

Nu blir det vila….

Det SKA vara roligt att träna. Men just nu har det inte varit roligt.
Det har varit tungt och jobbigt och väldigt lite roligt.
Jag har varit trött redan innan passet och ledset sett hur jag får sämre och sämre resultat i pulsklockan trots att jag lägger ner min själ i det jag gör.

Idag lyssnar jag på mig själv.
Nu blir det lite vila.

Sen kanske man inte måste äta en citronmuffins OCH en flurry bara för att man vilar, men just idag kändes det som att det var precis vad jag behövde.
Så det så!

  • http://mammapuhstickar.bloggagratis.se/ MammaPuhStickar

    Låter härligt! Jag är nog väldigt lik dig där med att ge goda råd men inte leva efter det själv. Man vet så väl innerst inne hur man borde göra och så gör man inte så ändå. Bra gjort att du lyssnar!

  • http://ia-72.blogspot.com/ Ia

    Hej! Va bra att du lyssnar på din kropp. Det finns ju så mycket fördomar mot de som är överviktiga, och en av dem är ju att ”är man tjock, är man lat!” Och det är ju fruktansvärt att det sedan förföljer en så man tror själv att det är så…Det var ju inte för att jag var lat jag blev tjock, det var mer för att jag åt mer än vad jag gjorde av med, och sen vill man inte träna för man känner sig som en flodhäst. Det är bara en ond cirkel…
    Bara två storlekar på kläder? ;) Herre gud det är ju strålande duktigt! Heja på! Du kommer igen när du är redo! Kram