There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Inte lätt alltid

- maj 2, 2012 - by , in Gott och Blandat, with 1 comment -

Tänk vilken skillnad det gör med lite sol och värme. Helt plötsligt har var och varannan klätt av sig till shorts, linnen eller små toppar. Varken jacka, tröja eller tanken...

Tänk vilken skillnad det gör med lite sol och värme. Helt plötsligt har var och varannan klätt av sig till shorts, linnen eller små toppar. Varken jacka, tröja eller tanken på att det blir snabbt rätt kallt när solen försvinner, finns.

Folk sitter ute i solen och njuter. I andra länder gömmer man sig inomhus men vi, vi kommer ut när det blir sol. Och folk är så glada, som om alla bekymmer glömts bara för att solen skiner. Vi blir sorglösa för en stund, innan vi återgår till att vara lagom dystra och inbundna svennar.

Jag älskar solen. Det är skönt att inte frysa. När solen skiner och fåglarna piper vill jag bara sitta sorglös på närmaste uteservering och sippa rosé. Sånt gillar jag. Självklart i sällskap av en eller flera vänner. Och gärna i stan. Då kan jag titta på alla andra som ilar förbi och njuta av att jag glömt alla mina måsten för en liten stund.

Värre är det när jag sen behöver bege mig. Oj, blev det så många glas? Helt plötsligt sitter jag halvberusad på pendeln hem fast klockan bara är 18 och det är mitt i veckan, mitt i rusningstrafiken. Hur gick det till? Då är det inte lika roligt.

Idag har jag inte druckit nån rosé. Idag har jag kört bil med Lilla T in till SÖS, för besök på ungdomsmottagningen. Lilla T är diabetiker och att vara diabetiker och 14 år gammal är inte helt lätt. Det visade sig att han slarvat med lunchinsulinet. Såpass att han oftare hoppat över det än han tagit det. Inte bra för en diabetiker. Och jag blev ledsen, för jag blir rädd när jag tänker på konsekvenserna.

Men han är 14 och det kan inte vara så enkelt att alltid pilla med sprutor och blodsocker bland alla andra. Eller att alltid behöva gå undan, för den delen. Jag har väntat på den här dagen, den här tiden, när han liksom gör uppror och struntar i att han är sjuk. Jag har vetat hela tiden att den kommer. Det kan inte vara så enkelt att förstå att när han slarvar, så mår han ju inte så farligt dåligt, faktum är att det märks knappt, NU. MEN, i längden är det oerhört skadligt och att de små blodkärlen i ögon, lever, fötter, händer tar såpass mycket stryk att konsekvenserna i längden är minst sagt allvarliga.

Det kan inte vara så enkelt att tänka på det när man bara är 14 och inget hellre vill än att vara som alla andra, och inte vara sjuk.

Sen åkte vi hem och åt lunch. Jag var jättehungrig och klämde i mig en stor portion grillad kyckling och grekisk sallad. Jag avslutade det med en latte.

Nu är det snart dax för nästa läkarbesök. 16:00 ska alla barnen till tandläkaren. Praktiskt att få till två läkarbesök på en dag, speciellt när jag tagit ledigt för att hinna med. Imorgon blir det tillbaka till jobbet, men det blir i alla fall en kort arbetsvecka med bara två dagars jobb.

Jag hoppas ni hinner njuta av solen idag, för den är fantastiskt härlig!

 

  • http://enmatmissbrukareskamp.blogg.se/ Joline

    Jamen visst är det knepigt! Så fort det blir lite varmt åker alla kläder av! Själv får jag lite ångest då eftersom jag INTE vill klä av! Jag vill inte visa mer än nödvändigt!