There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Jag filosoferar om självförverkligande.

- januari 27, 2009 - by , in Gott och Blandat, Personligt, with 1 comment -

Jag tvivlar alldeles för ofta. På min egen kapacitet, min förmåga, mitt utseende, min intelligens. Det fanns en tid när jag inte hade något självförtroende att tala om. De mörka...

Jag tvivlar alldeles för ofta.
På min egen kapacitet, min förmåga, mitt utseende, min intelligens.
Det fanns en tid när jag inte hade något självförtroende att tala om. De mörka åren när jag var deppig allt som oftast och livet kändes otroligt orättvist. Så blir det lätt när man omges av personer som tar en för ett tidsfördriv och ägnar varenda rast åt att hitta på värre skämt. Får man aldrig bekräftelse tror man snabbt att alla omkring en har rätt.
Så kan det också bli i vuxen ålder. Det som i andras öron kan låta som en jargong kan lätt tolkas som ett enda långt ”du har inget värde” av den som aldrig blir bekräftad.

Gurubesök

Gurubesök

Min allra sämsta tid är över för gott

och det helt och hållet tack vare den som först på riktigt såg mig. Den som under alla år efter det stöttat och lyft mig tills jag blivit stark nog att stå för mig själv och vettig nog att inse mitt eget värde. Nu lever jag ett självförverkligande liv. Jag strävar efter att ägna mig åt det jag vill och jobbar med mitt självförtroende. Allt detta tack vare någon som lärde mig att uppskatta min egen förmåga och att inse att jag också har något att tillföra.

Det betyder inte att jag inte tvivlar, men det handlar om att hitta en balans. Det finns ju även de som aldrig tvekar över att de har rätt, är bäst, snyggast och vackrast och sån vill jag inte bli. Det är inte mycket bättre. Jag vill bara komma till en punkt där jag slutar skämmas och vågar sätta ner foten utan att ständigt fundera över hur andra tolkar mig.

Självförverkligande är ett brett ämne. Det finns hur många böcker som helst skrivna om just detta. Jag är långt ifrån någon expert utan alla mina tankar och idéer grundar sig i min egen erfarenhet.

Jag har kommit fram till följande teorier,
helt och hållet baserade på händelser ur mitt liv:

Allt har en mening.
Det är inte alltid vi kan se den eller ens förstå den men genom att acceptera att det är så kan vi hitta styrkan att gå vidare. I många fall kan man i efterhand se att de svåraste tiderna i våra liv är vägskäl där vi träffat någon av stor betydelse eller gjort ett mycket viktigt val.
Det är klart att nu tänker många att vad är det för mening med krig, svält och elände? Var finns meningen när ens barn dör? eller något annat hemskt händer?
Det kan jag givetvis inte svara på. Men de människor som har överlevt och hittat styrkan att gå vidare har många gånger påverkats så av den händelsen att de sedan i sin tur försökt hjälpa andra i samma situation. Och kanske har de på så sätt räddat någon annan.

Vi föds som unika människor, alla med sin egen uppsättning av egenskaper och förmågor. Allt detta påverkas av världen vi växer upp i. Det är därför vi måste uppfostra våra barn till starka, smarta vuxna. Vi måste lära barnen empati, medkänsla, acceptans och förståelse om vi vill förändra vår ganska våldsamma värld till en bättre.

När vi dör är vi fortfarande unika. Det finns inte och kommer aldrig finnas en till exakt likadan person. Gör därför det mesta med den tiden du har. Lev istället för att ifrågasätta dig själv och din förmåga. Istället för att undra varför du är värd det du får. Gör det bästa du kan hela tiden istället. Ta hand om de omkring dig. Se dem du inte känner. Ingen vet när det tar slut.

Färden mellan födseln och döden är på inget sätt förutbestämd. Vi väljer aktivt varje dag vilken väg vi ska gå. Därför kan vägen bli väldigt lång för några och bra mycket kortare för en del. Våra val kommer också att prägla våra liv. Väljer vi att respektera andra och sätta andra före oss själva kommer vi att få tillbaka det på ett sätt som passar oss. Precis på samma sätt kommer elakhet och girighet att komma tillbaka och drabba oss.

Meningen med livet

Meningen med livet

Varje gärning vi gör är som en ring på vattnet som sprider sig utåt och skapar och präglar andra gärningar både goda och dåliga.
Jag funderade en dag på det faktumet att jag aldrig vunnit några stora summor på spel. Om jag nu gör goda gärningar och vi är luspanka varför vinner jag inget? Men så slog det mig att jag har ju redan vunnit, fast inte pengar. Jag har en stor familj (vilket var vad jag ville ha redan när jag var liten) och en man som jag älskar mer än något annat och som älskar mig precis lika mycket. Jag har dessutom vänner som är helt underbara och mer än en gång hjälpt mig när jag behövt det. Mig fattas det inget…

Sen är det givetvis inte fullt så enkelt att man med goda gärningar kan förvänta sig ett liv i lyx och glamour. Det enda sättet att riktigt kunna uppskatta även de små sakerna i livet är genom lidande och sorg. Aldrig är jag så glad över att vakna en solig dag och må bra som efter en vecka med återkommande migrän.
Min mamma dog när jag var ung, det är fortfarande en stor sorg för mig. Men det har lärt mig att inse att jag behöver uppskatta det jag har här och nu. Vi vet aldrig när det förändras och försent kan komma fortare än man anat ibland.
Vi behöver balansen mellan bra tider och svåra tider för att öppna våra ögon och på riktigt se vad som är viktigt för oss.

Förra helgen hade jag framför mig en stressig vecka med massor med tråksaker jag skulle göra. Sen blev alla barnen sjuka och fokuset flyttades snabbt från veckohandling, tvätt och städning till att få mina barn att må bra och tillfriskna. Våra måsten som allt som oftast äter upp för mycket av vår tid slängdes ut genom dörren och kvar blev en familj sjuklingar som i drygt en vecka nu legat i soffan och kollat på film, knaprat Alvedon, Noskapin och halstabletter. Städat har jag fortfarande inte gjort. Det kändes helt enkelt inte lika viktigt längre.

Till alla er som är fräcka nog att tro att ni inte är något:

  • Bestäm dig för att sluta med det.
  • Du väljer själv vad du vill vara.
  • Sluta trycka ner dig själv.
  • Sluta jämföra dig själv med andra.
  • Ta kontrollen över ditt liv och lev det som du vill leva det.
  • Eftersom allt har en mening så har även du en. Hitta den.
  • Hitta de saker hos dig du är stolt över och framhäv dem.
  • Ha ett mål, bli stolt över fler saker.
  • Sluta tvivla på dig själv. Utmana dig, hitta dina gränser och utmana sedan dessa.
  • Lär dig att ta emot komplimanger. Inse att du är värd dem.
  • Lär dig att ta emot kritik. Alla kan inte älska dig. Det betyder inte att du inte är värd att älskas.
  • Inse att det flesta andra människor faktiskt menar väl och inte nödvändigtvis ljuger om de säger något snällt.
  • Ställ dig framför spegeln varje dag och se dig själv. Tala om för dig att du duger. Vi jobbar alla med det vi har.
  • Tänk på att även när en del verkar oändligt lyckliga och har allt så visar de garanterat inte det de saknar mest.
  • Ju mer du tycker om dig själv, desto lättare blir det för andra att tycka om dig.
  • Genom att trycka ner dig själv så tillåter du andra att göra det samma.
  • Genom att intala dig själv att du inte har något värde säger du det till alla omkring dig också.
  • Ditt värde ligger inte hos någon annan, bara hos dig själv.
  • Tänk gott, gör gott och förr eller senare kommer du förstå.
  • Lev varenda dag. Ta vara på och värdesätt din tid.
  • Känns allt ändå helt meningslöst, sök hjälp. Att vara deppig är inget att skämmas över.

Tänk på att:
”Antingen är alla personer viktiga eller så är ingen det”

  • Eva

    Har bara en sak att säg… Fan va bra skrivet! Du är så bra! Glöm aldrig det!
    Kramis