There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Jag försöker övertala mig själv att det funkar, fast inget händer…

- oktober 26, 2010 - by , in Gott och Blandat, with 6 comments -

Tisdag, och ni vet vad det innebär. Vågen, den där förhatliga saken som betyder alldeles för mycket för mig, för att det ska vara riktigt sunt. Vågen med ett resultat...

Tisdag, och ni vet vad det innebär. Vågen, den där förhatliga saken som betyder alldeles för mycket för mig, för att det ska vara riktigt sunt. Vågen med ett resultat som kommer få dagen att kännas värdefull eller meningslös. Trots att jag verkligen försöker på alla sätt att tala om för mig själv att vikten inte är allt, så mår jag skit när vågen inte alls visar det jag vill.

Det är väl därför min egen våg fortfarande bor långt hemifrån. För att vi har ett väldigt komplicerat förhållande, jag och min våg. En slags hat-kärlek där jag är helt beroende av att konstant kolla läget. Och jag kan inte låta bli att förknippa ett minus med framgång och ett plus med att jag helt enkelt inte är tillräckligt duktig och att jag på nåt sätt gör fel.

Hur fungerar vägandet för er?

Att mäta inte väga

Jag har visserligen mätt mig, med måttband, men på lite kortare sikt tycker jag dessvärre inte det säger så mycket. Med överskottshud och häng, valkar och flabb så är det enormt svårt att få korrekt resultat. Hur vet jag exakt hur mycket jag drog åt måttbandet sist och hur vet jag att jag håller det på precis samma ställe?

Min kropp är så mjuk och gosig att det är enormt svårt att veta. Och diffen blir lätt så stor att jag ger upp. Vill inte ha resultat jag inte kan lita på.

BodpodBodpod

En bodpod-mätning hade varit enormt intressant, om jag hade gjort den innan den här evighetslånga platån.
Då hade jag förhoppningsvis sett svart på vitt hur min kropp har förändrats och hur jag visserligen stått stilla viktmässigt men samtidigt byggt muskelmassa och förbränt fett. *I wish*
Men nu har jag inte gjort någon sån så jag kan bara hoppas att så är fallet.

En bodpod är en jättebra apparat för mätning av kroppssammansättningen Den ser ut som ett stort ägg som man kryper in i efter att man vägt sig. I princip mäter den hur mycket luft din kropp tränger undan, och det är intressant information eftersom muskler och fett har olika densitet.
En viss volym av muskler väger mer än samma volym fett och därför ger bodpoden ett mycket exakt värde och det är hela kroppen som mäts.

Är du intresserad av att testa en bodpod så finns de bland annat här.

Coolaste vågen EVER!Bioimpedans

Min våg, den som bor i förrådet, är en bioimpedansvåg som mäter muskler, fett och vatten. Tyvärr är dessa opålitliga och det spelar ingen roll om det är varianten du bara står på eller den andra där det är nåt du ska hålla i. Vi pratar rätt stora felmarginaler.

Impedansvågen fungerar genom att man leder en mycket svag ström (som inte känns eller märks) genom kroppen. Eftersom muskler och fett har olika strömledande egenskaper kan man genom att mäta det elektriska motståndet ta reda på kroppssammansättningen.
Principen går ut på att muskler innehåller vatten som leder ström medan fettet i fettcellerna snarare isolerar elektriskt. Det betyder också att metoden är ganska känslig för ändringar av vattenmängden i kroppen.

Vatten gör stor skillnad

Om du tränar hårt kommer det att öka vätskemängden i musklerna och det kan påverka. Givetvis påverkar även mat och dryck, och om man av någon anledning drar på sig vätska. En del tjejer och kvinnor har förmågan att samla på sig vätska under vissa delar av menscykeln.
När man mäter med bioimpedans ska alla mätningar därför ske vid så lika förutsättningar som möjligt. T ex är det lämpligt att alla mätningar sker dagen efter träning och alltid före frukost.

För kvinnor är det smart om det dessutom sker under en viss fas i menscykeln. Då har man de bästa förutsättningarna för bra mätresultat. Givetvis måste man också vara noga med att följa bruksanvisningen för utrustningen, och alltid ha fräscha batterier i den

Olika typer av bioimpedansmätningar

I vetenskapliga sammanhang mäter man oftast bioimpedansen mellan två elektroder som är placerade så långt från varandra som möjligt, exempelvis vänster hand och höger fot. Då mäts det elektriska motståndet i hela kroppen och man får en verklig bild av vad kroppen består av.

De kommersiellt gångbara mätutrustningarna mäter dock bara över- eller underkroppen. De bioimpedansvågar som man står på mäter bara från fot till fot genom underkroppen, och den utrustning du håller i händerna mäter bara från hand till hand genom överkroppen.

Mäta bara halva kroppen

Visst kan det kännas som en begränsning med en metod som endast mäter halva kroppen, men egentligen är det fullt tillräckligt för att du ska få en bild av hur kroppsfettet förändras. Den modell som mäter underkroppen tenderar att ge något högre värden hos kvinnor, än den modell som mäter överkroppen. Motsatsen gäller för män och det beror givetvis på den typiska fördelning av kroppsfettet de två könen har.

Kanske därför min våg alltid ger mig värsta fetto-siffrorna. Den mäter underkroppen och jag är byggd så att jag har största delen av mina kilon sådär kvinnligt placerade kring höften och rumpan. Attans vad snygg jag skulle vara i ett land där stora rumpor är poppis.

Kaliper

Bodpoden är för dyr för min budget men det finns ytterligare en variant som är väldigt tillförlitlig. Fast jag funderar på om jag kan vara ett undantag från den regeln. Precis som att BMI inte visar korrekta siffror om du är väldigt vältränad eller är över typ 200 cm lång så tänker jag att en kalipermätning på mig, med min överskottshud kanske inte heller visar ett korrekt resultat.

En kaliper ser ut som en tång. Man nyper försiktigt tag i huden så att man får ett hudveck med underhudsfett mellan fingrarna. Därefter mäter man hur tjockt det är. Mätpunkterna beror på vilken ekvation man använder. Det finns ett flertal olika mätpunkter och olika formler för beräkning av kroppsfettet.

Kalipermätning + & -

+ billig metod
+ metoden är noggrann om mätningarna utförs korrekt
+ mycket säker metod
– kräver en del övning innan mätningarna blir riktigt bra
– mätningar på kraftigt överviktiga personer går inte att utföra, eftersom man måste kunna få ett definierat grepp om kroppsfettet
– det bör vara samma person som gör mätningarna från gång till gång eftersom alla har lite olika vinklar etc de mäter i

Vågar jag?

Nu har jag möjligheten att bli mätt med kaliper, men jag vet inte om jag vågar. Vem vill nypa i mina valkar? Eller, jo, jag vet ju vem som skulle nypa om hon fick.
Är det mer jobbigt för den stackarn som mäter eller för mig som ska stå där och skämmas?
Samtidigt så skulle det ju vara rätt najs att få fram just fler sätt att se resultat på, för vågen vill uppenbarligen inte va min kompis.

Fast kanske hör jag fortfarande till gruppen kraftigt överviktiga i plus- och minuslistan ovan. I så fall är det ju kört hur som helst.

Utmaningen

Jag tröstar mig med att det går inte mycket bättre för kompis i utmaningen. Vi håller jämna steg och även om jag leder den här veckan igen så är det verkligen inte mycket som skiljer.

Nä, nu måste det till någon förändring.

  • Anna

    och givetvis skulle det stå ”förhoppningsvis något MINDRE inkorrekt” … inte mer!! :DD

    • http://www.partypinglan.se Tess

      Japp, jag gissade det, men iddes inte påpeka det uppenbara ;)

  • Anna

    klart du ska kalipermäta. Resultatet är ju ingen dödsdom och du VET ju ändå att du kommit lång väg från när du stod på högsta vikten.

    Satt och funderade på om man skulle kunna göra bioimpedansmätning med både våg och handenhet, och sen räkna på snittet mellan de olika resultaten. Fortfarande ingen 100%-ig metod, givetvis. Men förhoppningsvis något mer inkorrekt :)

    Ang det där med att kvinnor generellt sett får ett lägre utslag på handenhet än på ”fotenhet” – beror ju på hur mycket hylla man har också. Vi har en handmätare på telefonplan, och en tjej i repan som verkligen är allt annat än stor – MEN som har rätt hyggliga tuttar – får en fettprocent på över 30 när hon mäter med den! En annan, som då knappt har nåt alls, landar på typ 15% …

    • http://www.partypinglan.se Tess

      Jag skulle helt klart använda mig av handenheten då. Mot förut har mina tuttar krympt jättemycket, har ju allt kvar kring stussen men upptill är jag inte så stor längre, eller ja, det är ju relativt hur man ser mig men du fattar.

      Ska nog ta en sväng förbi förrådet och hämta hem min våg på ett snabb-besök för jag vet att jag har några gamla resultat kvar sen tidigare mätningar, med lite tur ser jag i alla fall att det har hänt nåt.

      Jag får väl återkomma om det när jag kollat.

  • Ia

    Jag väger mig inte alls eller mäter…Jag har lärt mig att gå på känsla, kläder osv. Om byxorna stramar så måste jag tänka mig för. Men jag har ju gått ner klart och stått still ett par år, så det går ju inte att jämföra. Innan vägde jag mig, men inte engång i veckan, utan en gång i månaden. Det fungerade bättre. Men när man står still så blir man ju så frustrerad! Åh jag vet precis hur du känner, och det ända jag kan trösta dig med är att när det händer så händer det ordentligt! Du e grym Tessan!

    • http://www.partypinglan.se Tess

      Tack Ia, jag hoppas du har rätt, att det händer mycket sen när det väl sätter fart igen.
      Det låter ju sunt att inte väga och mäta när man är klar, nåt jag också kommer att sträva efter givetvis, men tills dess, tja, man måste ju, eller jag måste.

      Jag måste se att det händer nåt på vågen även om jag känner i kläderna att de blir större, även när jag påminns om att det inte var länge sedan jag inte hoppade alls i SaCoPu och nu gör jag alla hoppen, så måste jag ändå ha den där ultimata bekräftelsen, att vågen visar mindre och mindre.

      Det är så skönt att jag har er allihopa som konstant håller mig på rätt spår, som plockar upp, puttar fram och kommer med komplimanger när jag själv bara tycker att jag förtjänar att ligga och kräla i en rännsten någonstans.

      DU, NI är så mycket grymmare än jag!