There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Jag går vidare

- mars 17, 2011 - by , in Gott och Blandat, with no comments -

Jag är väldigt personlig här i bloggen. Det är jag fullt medveten om. Mig stör det inte alls. Faktiskt så gillar jag det. Det är sån jag är. Jag är...

Jag är väldigt personlig här i bloggen. Det är jag fullt medveten om.
Mig stör det inte alls.
Faktiskt så gillar jag det. Det är sån jag är.

Jag är inte mycket för att gå och deppa i hemlighet. När jag har det svårt kräks jag hellre ur mig allt i bloggen. Dels så hjälper det faktiskt, för stunden. Dels så har så många hört av sig med stöd, tröst och goda råd.
Att se hur många i min närhet som bryr sig om mig, får mig att orka vidare.

Sen finns det en orsak till

Efter en otroligt djup svacka när jag var 15 gör jag inte om misstaget att inte prata med någon. Hellre får hela världen se hur dåligt jag mår än att jag ska bära det inombords till jag går sönder helt och hållet.
Och folk läser om de vill läsa, eller så låter de väl bli.
Jag är bara jag, på gott och ont.
Rätt mänsklig överlag.

FramåtNU, går jag vidare

Efter ett bra samtal igår över en kopp te, och nya insikter, har jag beslutat att det är dax att lämna min vän utanför bloggen.
Hon som saknas mig.

Hon lämnar efter sig ett hål i mitt hjärta, en insikt om mig själv och en jäkla massa roliga minnen. Kanske om jag släpper taget nu och går vidare så kan vi hitta tillbaka. Det finns en fin vänskap att rädda om intresse finnes.
Tiden får utvisa.

NU, ska det bli bättre

Ni kommer att få stå ut med det faktum att jag är jäkligt nere ett bra tag till men jag ska göra mitt bästa för att ta mig själv vidare.
Jag behöver hitta nytt syre. Jag behöver flytta mitt fokus till saker som får mig att må bra. Som alla mina andra fina vänner och min familj.
Min fina, underbara familj.

Jag vill hitta tillbaka till den glada Tess, som bara såg möjligheter och var så säker på att hon kunde uppnå det omöjliga.
Jag vill hitta träningsglädjen, passionen och älska livet.
Helt enkelt hitta tillbaka. På alla plan.
Å så gärna gå ner ett kilo eller 15.
Det är dax för det nu. Eller fortfarande….

Idag

Idag har jag inte gjort många knop. Jag har sett över mitt träningsschema och bokat om några klasser.
Tvättat ett gäng tvättar.
Försökt klura ut hur tusan jag ska kunna formatera en HDD större än 32 Gb med FAT 32 och Vista eller Win 7 i burkarna. Hittills har jag gått helt bet på den.

Jag har bokat av dagens Piloxing, orkade inte åka in till Globen utan ska ta en långpromenad med Älsklingen istället.
Sen har jag svarat på mail jag inte orkat och hunnit ta tag i.
Jag fortsätter att lunchdejta och fika med vänner för att suga åt mig så mycket energi och glädje jag kan.
Det är väl upp till mig att göra livet till det jag vill att det ska vara. Fortfarande.

En dag i taget.
Så får det bli från och med nu.
Förr eller senare kommer jag till slutet av tunneln.