Jäkla fetto

En undersökning jag alltid har fasat för, men som jag ändå någonstans vetat att jag förr eller senare skulle behöva ta mig igenom, är en gastroskopi. Jag har opererats i magtrakten ett antal gånger och haft problem emellanåt med magkatarr och tarmvred men nu är det trots allt inte därför jag ska undersökas.

Jag har tidigare berättat att jag ville veta varför min GBP inte funkar på mig. Jag tycker att det är asjobbigt att känna att det är mig det är fel på när jag inte lyckas gå ner i vikt. Och ja, det är ju mig det är fel på, det sitter i mitt huvud, men det är mer än så. GBP ska vara ett sånt bra hjälpmedel, ett verktyg, som antabus för feta men på mig har det nästan ingen effekt och jag vet inte varför. Det vet inte läkaren heller, så det ska vi ta reda på.

Först ut är magsäcken. Hur stor är den? Hur många klamrar användes när de gjorde min GBP? Jag har hört att det inte ska gå att töja ut den, att det är en myt, men vi får väl se vad doktorn säger. Baserat på vad jag har berättat tyckte han att det lät som att magsäcken är för stor. Att den blev gjord för stor från början.

Så imorgon är det dax. Gastroskopi comming right up. Och fort ska det gå. Jag har kollat och lugnande eller att bli sövd är inte alls nödvändigt. Jag vill kunna ta bilen, för jag ska vidare till jobbet, och jag vill kunna jobba, så jag sa nej tack till droger. Och jag har dessutom lite bråttom till jobbet så jag tänker inte dra ut på det mer än nödvändigt.

Nästa steg sedan blir en röntgen. Det ska väl vara lite mindre jobbigt hoppas jag. Sist när jag röntgades, när de punkterat ena lungan under operation, var det faktiskt väldigt jobbigt att röntgas. Men jag har inte fått någon kallelse till röntgen än, så det är inget att fundera på nu.

En sak i taget.

Nåt mycket roligare är att jag fick hämta ut mitt paket från Kina idag. Jag beställde en väska för 3 veckor sedan och idag hämtade jag ut den på Ica. Det är lite coolt att det numer är så lätt att handla från hela världen. Väskan är precis som jag föreställt mig den och jag tror att jag kommer bli väldigt nöjd. Fast min e svart.

Igår provade jag min vinterjacka och insåg att jag verkligen behöver gå ner i vikt. Den sitter som ett jäkla korvskinn och är skitobekväm. För att inte tala om hur fult det är att se alldeles valkig ut. Jag känner mig fetare än någonsin. Lyckas jag inte gå ner några kilon till nu, så måste jag köpa en ny jacka och det vill jag inte!

Fy vad jag känner mig fet och ful. På riktigt. Jäkla fetto. Jäkla, jäkla fetto! Min motståndare, i utmaningen, Oskar, han kommer vinna. Han e ju så söt som han e redan, (och nu ett antal kilon lättare). Jag känner att bland finlandsbåtar och drinkar på Malmen sjabblade jag bort min vinstchans. Det betyder inte att jag ger upp, men det känns motigt.

Väldigt mycket så.