There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Kalorier vad är det?

- september 15, 2011 - by , in Gott och Blandat, with 3 comments -

Texten är hämtad ur en bok som heter Mat för ett liv i balans, skriven av Torbjörn Lagmark. Texten hittade jag på den här sidan. Här kan du läsa mer...

Texten är hämtad ur en bok som heter Mat för ett liv i balans, skriven av Torbjörn Lagmark.
Texten hittade jag på den här sidan.
Här kan du läsa mer om Gastronomi Helsingborg
Boken kan du inte beställa i bokhandeln, klicka här istället för mer information om hur du beställer Mat för ett liv i balans.
Texten är kopierad i sin helhet och återgiven som den står i boken.
Jag tycker det är intressant läsning, trots att texten förespråkar en GI-livsstil (inga värderingar i det), och förklarar bra vad kalorier egentligen är.

Kalorier
Kalorimetoden, eller low fat-metoden, började utvecklas av dietister och läkare på 50-talet. Man utgick ifrån att man blir fet av fett och att det är förenat med stora hälsorisker att äta fett. På 70-talet hade konsumenterna och livsmedelsindustrin hakat på och den stora fettjakten började.

Konsumenterna letade efter så magra produkter som möjligt och livsmedelsindustrin tillverkade produkter med så lite fett i som möjligt. Så länge fettmängden låg på ett minimum spelade det ingen roll vad som i övrigt blandades i maten.
Socker och kolhydrater blev de nya smakbärarna.

Efterhand som befolkningen blev fetare och fetare kom det restriktioner eller råd angående hur många kalorier man skulle äta per dygn. En stillasittande kvinna skulle äta max 1 700 kalorier per dygn, en stillasittande man 2 300. En aktiv kvinna 2 300, en aktiv man 2 800.
Men vad är då kalorier?

Så här står det på Wikipedia:

En äldre energienhet, motsvarande 4,19 joule. Enhetssymbolen är cal, oftast presenterad som kcal (kilokalorier, 1 kcal= 1000 cal).

En kalori definierades ursprungligen som den nödvändiga energin för att höja temperaturen i ett gram vatten med en grad Celsius. Definitionen ger lite olika värden på en kalori beroende på vilken ursprungstemperatur vattnet har.
Därför har man med nyare termodynamik omdefinierat en kalori som den mängd energi det krävs för att värma ett g vatten från 14,5 till 15,5 grader Celsius under ett tryck av en atmosfär.

Kalori har använts inom kemin samt för att mäta energi i värme. Till exempel angavs effekten för värmepannor i megakalorier per timme, vilket i SI motsvarar 1,163 kilowatt.

Enheten kalori är numera ersatt av enheten joule i de flesta sammanhang. Ett undantag är vid angivande av energiinnehåll i mat. Ofta anger man energiinnehållet både i kilokalorier och kilojoule.
I talspråk om mat och dryck brukar man använda namnet kalori om enheten kcal (kilokalori).

Kalorier på vanlig svenska

När jag läste ovanstående första gången fattade jag ingenting och i min uppslagsbok hemma förstod jag ännu mindre.
Visst verkar det krångligt?
Fungerar vi människor som värmepannor?
Enkelt förklarat har man tuttat eld på våra livsmedel för att se hur mycket värme som alstras. Värmealstringen är lika med energiinnehållet vilket räknas om till kalorier.

1 g kolhydrater innehåller då 4 kalorier.
1 g protein innehåller 4 kalorier.
1 g alkohol innehåller 7 kalorier.
1 g fett innehåller 9 kalorier, det vill säga mer än dubbelt så mycket energi som kolhydrater och protein.

Jag kan förstå att forskare, läkare och dietister har tänkt att man kan äta dubbelt så mycket kolhydrater som fett, vilket teoretiskt låter bra. Likaså kan man teoretiskt räkna ut att om man förbränner 2 500 kalorier och bara stoppar i sig 2 000 kalorier är det logiskt att man går ner i vikt.
Trots dessa kostråd är nästan halva västvärldens befolkning överviktig. Varför är det så?

Den första anledningen är att kroppen inte är en värmepanna utan något helt fantastiskt. Om kroppen utsätts för ett lägre energiintag än den fick tidigare så går man först ner i vikt.
Men efter ett tag, ca 4–5 veckor, avstannar viktnedgången.
Det gör den därför att kroppen programmerar om sig till att detta är det energiintag som gäller.
Därför är alla bantningskurer aldrig på mer än 4–5 veckor.

I detta läge finns det två vägar att vandra. Den ena är att börja äta som vanligt igen med resultatet att man går upp i vikt.
Eftersom en del av musklerna har omvandlats till energi under bantningen och den totala energiförbränningen har minskat går de flesta upp mer än de gick ner!
Den andra vägen är att minska energiintaget ytterligare. Då sjunker kroppens förbränning och av ren överlevnadsinstinkt försöker den spara så mycket som möjligt av den lagrade och inkommande energin för att stålsätta sig mot ”svälttider”.
Till slut orkar man inte längre och går över till att äta som vanligt igen. Och som ett brev på posten går man upp i rasande takt, ofta till mer än man vägde innan. Sedan känner man sig misslyckad och blir ledsen. Men det går inte att svälta sig till sin idealvikt.

Den andra anledningen är att en kalori inte är en kalori. Detta vet alla läkare och dietister, de får nämligen lära sig det under utbildningen. Kanske är det så att de får lära sig det lite tidigt, så när de går ut skolan har de glömt bort det. Jag blev nästintill chockad när jag fick reda på följande:

Det finns nämligen något som heter termogenes (värmeproduktion). De olika energigivande livsmedlen, protein, fett och kolhydrater, förbränns på olika sätt i kroppen. Det beror på att termogenesen skiljer sig åt mellan de olika energikällorna.
Fett och protein skapar mest värmeproduktion och uppemot 25–30 % av energivärdet förbrukas innan energin kommer ut i kroppen. Det innebär att om en köttbit innehåller 100 kalorier kan kroppen bara tillgodogöra sig 70–75 kalorier. När det gäller kolhydrater från till exempel socker, vitt bröd, pasta och läsk (livsmedel med höga GI-värden) blir energiförlusten endast 5 %.

Tyvärr gör läran om termogenes varken till eller från när man tillämpar kalorimetoden. Men denna vetskap är av avgörande betydelse när du vill leva ett hälsosamt liv enligt GI-metoden.

Den tredje anledningen är den viktigaste orsaken till att nästan hälften av alla människor i västvärlden är överviktiga. För att fett ska kunna lagras i kroppen måste insulin ha utsöndrats, och insulin utsöndras av ett kraftigt intag av kolhydrater med högt GI-värde.
Eftersom fettförbränningen avstannar medan kroppen bryter ner kolhydraterna, vilket tar ca 2 timmar, lagras fettet oavsett om det innehåller få kalorier eller inte.

Problemet som sedan uppstår är att man blir hungrig redan efter ungefär 2 timmar och äter igen. Eftersom vi har fått lära oss att fett är farligt blir det nya kolhydrater som kommer in och fettförbränningen blockeras igen, och till följd av detta blir vi fetare och fetare för varje år som går.

Kolhydrater mättar också sämst av alla energikällor.
Protein och fett omvandlas långsamt till energi, vilket gör att du känner dig mätt längre. Men eftersom kalorimetoden förespråkar lite av den varan och i stället mycket kolhydrater med höga GI-värden blir du hungrig oftare och blockerar samtidigt fettförbränningen med det höga kolhydratintaget.

Hur gick då detta gigantiska experiment?

Sammantaget har Livsmedelsverket och många duktiga läkare och forskare säkert flera kilometer med pärmar och utredningar. Material som sträcker sig mer än 50 år tillbaka i tiden, om vad som händer vid ett kraftigt intag av kolhydrater, minimalt intag av fett och ett kaloriintag på ca 2 000 kalorier om dagen, samtidigt som man tränar sin kropp fysiskt.
En sådan omfattande forskning, där miljontals människor har ingått under så lång tid, måste ju såvitt jag förstår innebära att kalorimetoden kan kallas vetenskapligt bevisad.

Teoretiskt sett är det så att om man följer kalorimetoden och äter mycket kolhydrater och lite fett så fungerar det alldeles utmärkt. Det finns massor av enskilda fall där dieten har fungerat. Men eftersom man inte blir mätt och maten inte smakar härligt gott kan de flesta människor inte leva efter denna modell.

Min personliga slutsats är att kalorimetoden inte fungerar på samhället i stort, utan endast på enskilda personer. Det har mer än 50 års forskning på området bevisat för mig, speciellt eftersom svenska folket blivit nästan dubbelt så feta sedan experimentet började.

Läs här vad Maken skriver om kalorier.

– Postat genom BlogPress från min iPad

  • Pingback: Kalorier, visste du att trä innehåller 360 kcal/100 gram « Mattias Handley aka mrhandley – mina åsikter, mitt liv

  • http://motettslankareliv.webblogg.se emma-isabella

    Hej hej.. halkade in på din blogg och tänkte lämna en kommentar!
    Ser att du äter enligt ViktVäktarna?
    Hur går det tycker du?

    Jag själv äter enligt LCHF just nu, men har börjat må väldigt illa. Vet inte om det är pga av allt fett. Har testat de flesta dieter, men har nu insett att jag måste ändra livsstil. Går inte att jojo-banta hela livet lixom.
    Vill gå ner snabbt, men vill samtidigt kunna äta allt.
    Har funderingar på att gå över till ViktVäktarna. Lära mig att äta rätt lixom.
    Hur mycket har du gått ner och på hur lång tid?

    Kika gärna in hos mig.

    EMMA

    • http://www.partypinglan.se Tess

      Hej.

      Jag åt enligt VV mellan sept 08 och Dec 09 typ. Gick ner kanske 30 kilo eller nåt.
      Sen stängdes VV här där jag bor och sedan dess har jag kört mitt eget race.
      Just nu är jag med i Fitnessfighten, kolla själv, http://www.fitnessfighten.se
      Jag följer ett kost och träningsprogram, maten är enkel men träningen jobbig, fast svårast är nog att få till alla tider och äta regelbundet.

      VV är bra, bättre än många knasiga snabbdieter. Det är bara att inse att snabb viktminskning är aldrig hållbart långsiktigt och för varje gång man går ner och sedan upp, blir det svårare nästa gång att lyckas.

      Oavsett VV skriver jag fortfarande en hel del om mat och träning så du kan säkert hitta en del inspiration för din egen del här.
      Välkommen
      /Tess