There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Kräftskiva, bröllopsdag och välkommen hösten

- september 2, 2012 - by , in Gott och Blandat, with no comments -

Vi firade in vår bröllopsdag igår med stil och fina vänner. Jag var omgiven av så mycket kärlek igår så jag förvånades över att jag nästan gick under för inte...

Vi firade in vår bröllopsdag igår med stil och fina vänner. Jag var omgiven av så mycket kärlek igår så jag förvånades över att jag nästan gick under för inte alls länge sedan. Jag tror jag hade glömt lite hur underbara vänner jag har kvar och hur mycket de faktiskt uppskattar mig. Gårdagen lindade in mitt hjärta i bomull och gav så mycket bra energi så jag kan leva på det länge hoppas jag.

Klockan 05 kom jag i säng och när jag vaknade kl 09 var jag bakis och mådde skit. Jag var uppe en timme och slocknade sedan nerbäddad med en hink, öronproppar och en sån coldpack på huvudet. Jag sov till 14:30. Men det var det värt!

Nu sitter jag här och har precis petat i mig kaffe och en macka. Jag har slösurfat på Fb, spelat Clash of Clans som är ett asroligt och gulligt krigsspel och läst mail från en som bestämt sig för att medla lite i konflikten mellan mig och min äldsta vän. Tanken är god men jag är tveksam till att det kommer att fungera. Vissa saker är jättebra att skriva ner men andra lämnar för stort tolkningsutrymme och det blir bara asjobbigt när saker missförstås och orden tolkas fel.

Jag vet inte. Jag har förstått så mycket att det trots allt verkar vara så att vi bägge egentligen vill ha en lösning men jag är tveksam till om det går att lösa. Det känns som att vi står med ett hav emellan oss. Jag vet verkligen inte. Jag vet ju vad jag trodde att vi hade, men det är ju uppenbart att jag hade en bild och hon en helt annan av oss.

Skitsamma, det var inte alls det av skulle skriva om hade jag tänkt.

Idag är det nämligen min och Makens bröllopsdag. För 6 år sedan gifte vi oss mitt under en kräftskiva på vår veranda efter 13 år i synd. Tänk att det gått så lång tid. I oktober är det 20 år sedan vi träffades. 20 år med kullerbyttor, barn och berg som vi klättrat upp för och tagit oss över.

Det har verkligen inte varit enkelt alla gånger, men vi är fortfarande tillsammans och han är halva jag och hela mitt hjärta. Han är min trygghet och stabilitet. Han plockar alltid upp mig och samlar ihop bitarna när jag gått sönder, tar hand om mig när jag är sjuk och ger råd, även när jag kan tycka att sanningen är asjobbig. Han är ärlig.

Jag älskar honom över allt annat.

Han är snäll och trygg och oerhört storsint. Han har världens största hjärta.

Imorgon ger jag mig in i en 8 veckor lång tävling mot en svår motståndare. Jag ligger i underläge så det skriker om det redan innan vi ens har börjat men jag tänker att det kan finnas en bra vinst för mig även i en förlust. Och Maken kommer givetvis stötta mig till 100%, som han alltid gör. Finare man finns inte.

Så man kan säga att jag firade av sommaren igår och från och med idag är det höst. Jag firade in vår bröllopsdag och jag gjorde ett snyggt avslut på sommarens festande. Nu är det strikt och trist som gäller i 8 veckor med några planerade undantag.

Bland annat ska jag ut och göra stan med Linda, finaste Linda!!!! <3 Den 28/9 är stan vår!

Idag välkomnar jag hösten och alla utmaningar med öppna armar. Det kommer bli astufft, men jag hoppas att det också blir askul! Jag har på känn att jag kommer få uppleva mycket nytt även i höst!

Tack alla ni som var här och gjorde gårdagen till en fest!