There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Och ja, jag är jäkligt stolt över mina nyfunna vänner

- mars 30, 2011 - by , in Gott och Blandat, with 2 comments -

Lunchade med Johanna idag. Glada, spralliga Johanna som verkar ha en outsinlig energi och alltid tusen bollar i luften. Johanna som jag träffade första gången när hon stod på scenen...

Lunchade med Johanna idag.
Glada, spralliga Johanna som verkar ha en outsinlig energi och alltid tusen bollar i luften.
Johanna som jag träffade första gången när hon stod på scenen på Sats i Haninge och höll ett sjudundrande BodyPump pass.

Det går liksom inte att INTE ha roligt på hennes klasser. Och jag föll ju som en fura och köpte mitt medlemskort på Sats fortare än kvickt.
Sen slutade Johanna och vandrade vidare mot andra utmaningar och jag blev kvar på Sats.
Hittade nya instruktörer att falla för och nya klasser att älska.

I ♥ min träning

Jag älskar min träning och de klasser jag går på. Jag är inte oäven för att testa nya klasser men för mig är det viktigt att jag gillar både klassen och instruktören. När jag hittar en grym instruktör som dessutom håller klasser jag gillar är det nästintill oemotståndligt.
Det är svårare att inte gå på klassen än att ta sig dit i ur och skur genom snöstormar och oväder.

I ♥ ”mina” instruktörer

Flera av de instruktörer jag har gått för har dessutom blivit mina personliga vänner. Vilket ger träningen ännu en dimension. Det är helt klart roligare att ha en vän på scenen än en okänd förmåga och även det ger givetvis träningen extra dragningskraft.
Här har vi säkert en stor del av orsaken till hur jag har kunnat träna som jag gjort i snart 18 månader och inte tröttnat, inte ens tyckt att det har varit tråkigt.

Och ja, jag är jäkligt stolt över mina nyfunna vänner som alla är grymt duktiga på det de gör. Jag imponeras om och om igen av hur mycket de kan och orkar, och strävar konstant efter att själv göra allt så perfekt och bra jag kan efter mina egna förutsättningar.

För jag kan helt enkelt inte göra allt lika bra som dem och jag orkar inte lika mycket, men jag har rätt många extra kilon som jag bär på vilket givetvis påverkar mina förutsättningar.
En dag drömmer jag fortfarande om att nå normalvikt och faktiskt kunna bli lika duktig som de är.
Det är min morot, varenda gång jag kliver in på Sats.

Johanna och jag träffas lite nu och då över en lunch. Utbyter lite skvaller och pratar träning, egetföretagande och livet. Det är hiskeligt trevligt.

Rosa smartshakeShopping och vänner

Efter lunchen besökte jag Jabb.se som ligger i Globen. Shoppade 2 rosa smartshakes till mig och Martina och svarta lindor till henne. Sen drog jag hemåt och passerade Port 73 på vägen.
Köpte 3 par tights till LillFisen och hittade två par byxor till mig. Tog vägen in på Coop för att shoppa lite middag och krockade med Cecile som är ännu en av de instruktörerna jag lärt känna på Sats.

Cecile hade jag i Afrodans och SaCoPu. Behöver jag säga att hon var GRYM!!!
Nu har hon varit mammaledig men är tillbaka och kör bland annat Zumba.
Cecile är världens gulligaste och jag får öva på min usla engelska vilket jag gillar. Sist vi träffades ägnade vi ett par timmar åt att fika.
Nästa gång ska vi försöka få till en lunch.

Dagen s träning

Dagens träning är inte avklarad än. Idag blir det SaCoPu med Anna. Även hon en grym instruktör som har varit lite lätt förvirrad de senaste gångerna. Mig stör det inte, det blir alltid bra ändå när Anna står på scenen.
Söta Martina kommer och tränar med mig ikväll.

Imorgon är det min sista soppdag. Det ska bli vansinnigt skönt.
Jag åt en kokt torsk med lite ägg och räkor till lunch idag, ingen potatis bara groddar till (affalaffagroddar som LillFisen säger), och det var så gott!
Kanske kommer det värsta suget att lugna ner sig när jag äter på riktigt igen.

I slutet av veckan ska jag göra en sammanfattning av soppdagarna och sedan får tiden utvisa om det ger någon effekt.
Nu ska jag värma ärtsoppa till middag åt familjen.

  • Pingback: Jag har inte förlorat en vän | PartyPinglan

  • http://viktfixerad.blogspot.com/ Viktfixerad

    Det är lustigt hur man fastnar för vissa instruktörer. På mitt gym är det många duktiga som kört massa år, men de är ändå helt olika och vissa älskar jag och andra gillar jag inte. Det är antagligen nån typ av personkemi inblandat också.