There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Otålig

- december 10, 2009 - by , in Gott och Blandat, with no comments -

Torsdag redan!!! Vart tar tiden vägen? Och jag som har fest i helgen…jag har saker att göra minsann, baka, städa, tvätta, det tar aldrig slut. Nåja festplanerande är roligt så...

Torsdag redan!!! Vart tar tiden vägen? Och jag som har fest i helgen…jag har saker att göra minsann, baka, städa, tvätta, det tar aldrig slut.

Nåja festplanerande är roligt så jag ska inte klaga, verkligen inte.  Jag är i alla fall klar med allt julpyntande, mina tre stjärnor hänger på sina platser i fönstren. Nu blir det inget mer pynt förutom en gran. Och det blir ingen gran nu. Det blir en gran sen, nån gång…

Dagens träning

Idag pumpar jag som vanligt vid lunch. Det är en trevlig tid att träna, inte så mycket folk, lugnt och skönt. Den här nya koreografin är helt ok. Det enda jag inte gillar är alla utfall på slutet. Jag hatar utfall! Verkligen asjobbigt!
Ikväll har jag lagt in ett extra träningspass, afrodans. Ska bli roligt att testa det med en annan tränare.

Alex flaggade för att det kanske inte blir badminton imorgon heller. Han har julbord med jobbet så jag helgarderar med extra afodans. Blir det badminton så ligger jag en timme plus på min träning den här veckan och det är bra mycket bättre än att ligga en timme back.

Imorgon har jag sällskap till simhallen, nice! Då går det inte att smita undan och hitta på annat att göra. Sen har jag fredagspump på kvällen och efter det känns det som om sushi skulle sitta rätt fint.

Viktväktarnas nya webbplats

Viktväktarnas nya webbplats är uppe och det är mycket nytt att utforska. Vid första titten ser det dock rätt lovande ut. Jag ska ta mig tid att verkligen gå igenom hela webbplatsen, så kan jag utvärdera den sen. Nu kan i alla fall alla komma igång med nya ProPoints ordentligt och det är inte en dag för tidigt.

Trögt

Den här veckan (ja jag räknar ju mina vv veckor från tisdag så det har bara gått två dagar än) så känns det som om kroppen inte alls vill gå ner. Jag har inte tidigare märkt av lingonveckorna sådär jättemycket och jag hoppas att det inte förändras. Det är så segt när man gör allt rätt och ändå inte får de resultat man vill ha.

Den här helgen är det fest och jag lagar maten. Det blir INTE vv mat kan jag säga. Jösses vad mycket gott det kommer bli men jag räknar med att jag inte kommer äta upp allt själv. De flesta är oroliga för julborden och all julmat men där tycker jag att jag har rätt bra koll.

Mrs Grinch

Jag har turen att inte vara så stort fan av just julmat så jag tycket inte att det är så svårt att låta bli. Vad gäller julgodis så har vi inget sånt här hemma alls. Vill vi ha nåt införskaffas just det som kommer gå åt just nu och inte mer. Inget julbak kör vi med heller.

Det låter säkert supertrist men det är det inte. Det är rätt befriande. Jag älskar att baka och göra godis och jag är rätt duktig på det, men det är också skönt att slippa, och när hela familjen är med på att vi inte ska ha nåt kan vi lägga den tiden på att göra något annat roligt.

Min yngsta son är diabetiker och det är helt klart en bidragande orsak till att vi hoppar över sötsakerna nästan helt. Han kan inte heller äta en massa smarr utan att må dåligt. Förut bakade jag massor, och vi åt upp allt. Det är väl delvis det jag betalar för nu, i svett på gymet.

Otålig

Jag känner mig så otålig just nu. Vill att vikten ska minska lite snabbare. Vill se större förändringar. Har någon slags idé om att allt kommer kännas såååå mycket bättre om en 10-15 kg. Läser om andra som det går mycket fortare för och avundas. Hittills har jag varit rätt nöjd med den tiden det tagit och inte känt mig stressad men nu vill jag verkligen få lite medvind.

Insikt

Jag insåg något nytt om mig själv igår. Jag vaknade med huvudvärk, ville inte ens kliva upp ur sängen men masade mig upp till slut tog en Alindrin och jagade upp ungarna. Förut hade jag inte tränat om jag vaknat med huvudvärk eftersom den ofta går över i migrän.

När jag hade jagat iväg alla ungarna till skolan så packade jag mina simkläder och drog till simhallen. Det var först vid lunchtid som det slog mig att jag var så inställd på att träna så jag hade inte ens tänkt tanken att hoppa över träningen. Coolt!

Äntligen börjar min träning sitta i ryggmärgen och vara en naturlig del av min vardag.
Det här var första steget.