There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Så vill jag också vara

- november 14, 2011 - by , in Det här är jag, Gott och Blandat, with no comments -

Funderade på ett SaCoPu-pass till lunch men sitter hemma och vaktar mobilen. Försöker få morgondagens UTVS flyttat till idag och har meddelat att jag är tillgänglig alla tider idag, men...

Funderade på ett SaCoPu-pass till lunch men sitter hemma och vaktar mobilen.
Försöker få morgondagens UTVS flyttat till idag och har meddelat att jag är tillgänglig alla tider idag, men har inte fått nåt svar.
Så jag kan inte dra å träna, för då lär jag få äta upp det.
Hade ju hoppats att få veta redan i morse, så kanske jag hade hunnit med både träning och UTVS men inte då.

Funderar på om det är en godkänd bortförklaring till dagens uteblivna träning?
Eller om det bara e jag som hittar ursäkter i allt?

Försöker se på mig själv lite utifrån.
Försöker förstå varför jag så ofta (läs alltid), definierar mig själv utifrån de omkring mig.
Varför är jag inte bra nog på egen hand?
Varför är jag inte nöjd och glad så länge jag har allt jag behöver och mår bra?
Svåra frågor utan svar.

Jag trodde att jag hade hittat hem, hittat mig själv, men nu tvivlar jag igen.
Vem är jag, vad vill jag, vad vill jag ha ut av livet?
Vad gör mig glad och lycklig?
Jag är ju för tusan snart 40, ska man hålla på så här då?
VA?!
Ska man det?

Borde det inte vara dax att hitta svaren?

Å varför är det så svårt att bara vara jag?
Som jag är.
För jag vet att jag mår bra när jag står i centrum, när jag är inbjuden, medbjuden, sedd och känner mig önskvärd.
Då mår jag alltid bra.
Baksidan av det är, att så ser det ju inte alltid ut.
När ska jag inse att jag finns även om jag inte syns?
Att jag räknas ändå?

Just idag känner jag mig jävligt avis på alla som bara är nöjda med sitt och vet vart de är på väg.
Alla som kan stå för att man får ta dem som de är, eller låta bli.
Så vill jag också vara.

Värden