Samma som alla andra vardagar

Jaha, så var det Tisdag när jag vaknade och samma rutin som alltid inleddes.
Väcka barnen, äta frukost, snabbplanera dagen och kolla av så att alla vet vad som gäller.
Fisen går ut med Ninja både på lunchrasten och direkt efter skolan nu när jag jobbar.
Idag tänkte vi dessutom åka till Ikea och äta julbord med hela familjen så det gällde att snabbt som attan få alla att komma överens om tider och platser att mötas.

Älsklingen och 17-åringen som kommer från andra sidan stan får möta upp i Skärholmen. Själv åker jag hem efter jobbet och hämtar upp de andra 3. Sen när vi ska hem så måste nån åka kommunalt och det blir inte jag (jag är ju den enda som har körkort), utan det är alltid Älsklingen eller 17-åringen som får offra sig för pendeln.
Så jag ska kolla hur de enklast kommer hem och lämna dem på lämpligt ställe innan jag åker tillbaka och hämtar upp de som ska åka med hela vägen hem.

Det är vid såna är tillfällen det är perfekt med en större bil. Å andra sidan så är min lilla soppasnåla loppa alldeles utmärkt alla de andra milen fram och tillbaka till jobbet i stan, genom rusningstrafiken, till Maxi för att storhandla, för att åka hem till en kompis och så vidare.
Kanske är det 10 gånger på ett helt år vi har logistikproblem och hur man än ser på det så uppväger det inte kostnaden för en större bil.

Men först jobb idag.

Igår tränade jag Bc på Sats i Handen.
Innan klassen sprang jag på ett löpband. Jag skulle dock behöva springa lite oftare för att bli bättre. Just nu känns det mer som att jag underhåller det lilla jag klarar när det kommer till att springa, eller jogga, snarare. Kanske till och med lunka, beroende på vad man jämför med.

I huvudet är planen cardioträning varannan dag. Det behöver inte vara några långa pass, det går alldeles utmärkt med korta pass, mer för att få in vanan och sakta bygga upp orken.
De dagar jag inte kör cardio tänkte jag köra enkel styrka, hemma. Bara övningar med kroppen och ett par hantlar. Ett kort program, typ 25 minuter.
Helgen kan få vara träningsfri.

Det är i huvudet.
Sen kommer livet emellan. Orken och lusten som inte riktigt finns där och tiden som ibland behöver prioriteras rätt hårt.
Då är det svårt att få ihop det.
Men jag har i alla fall en plan och mitt eget villkor är att jag ska försöka att få varje dag så bra som möjligt men inte bli arg när jag inte lyckas.
Bara vara glad åt alla dagar som det faktiskt fungerar.

Igår kom jag fram till jobbet på 30 minuter. Det betyder att jag var väldigt tidig, så idag ska jag åka senare hemifrån, och jag hoppas att det nu inte innebär att jag blir sen.
Det är svårt att få koll på rusningstrafiken tycker jag.
Det är köer på de mest konstiga tider och sen ibland, inga köer alls. Men nu har de äntligen öppnat Södeledstunneln så jag hoppas att det kommer flyta på nu.

Ha nu en trevlig dag alla!