There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Super Saturday – INDEED!

- september 4, 2011 - by , in Gott och Blandat, with 2 comments -

Det kan jag börja med att säga, att det var länge sedan jag hade så roligt. Och det är kanske lätt att undra vad det är som var så roligt,...

Det kan jag börja med att säga, att det var länge sedan jag hade så roligt. Och det är kanske lätt att undra vad det är som var så roligt, med tanke på våra arbetsuppgifter.

Plockepinn

Städa upp efter Bp-klasserna vilket innebar vikter, stänger och stepbrädor från 1100 stationer, hämta material på ett ställe vid en tidpunkt och se till att det fanns på rätt ställe en annan tidpunkt.

Uppställt för Bp-klass

Det mesta skulle dessutom göras i mörker, under tidspress (vi hade egentligen aldrig riktigt tillräckligt med tid utan det handlade snarare om att göra så mycket som möjligt med den tiden som fanns), och mitt bland alla deltagare, fast utan att störa dem.

Jag älskade varenda sekund av det!

Sist jag kände samma lyckliga känsla över ett tungt jobb i ständig uppförsbacke var under åren jag och Maken arrangerade Sömnlös i Rudan.
Vi var två med några vänner som hjälp under själva tävlingen, och jag slet hund i 6 månader för att få det att gå ihop. Utan pengar och utrustning arrangerade vi en tävling för 200 deltagare med full matservering under 24 timmar!
Jag gjorde allt från matplanering och inköp till tillverkning av alla skyltar, allt pr-material både på papper och webben, allt material som matbiljetter, nummerskyltar, själva tillagningen av maten och info till alla deltagare osv.
Det var en ständig kamp mot tiden att få ihop sponsorer och få material fraktat både till och från tävlingsområdet.
Under själva tävlingen var sov jag kanske 8 timmar på 3 hela dygn.
Sa jag att vi hade 4 ungar?
4 små barn…

Men det gick och hur jobbigt det än var uppvägdes det av det magiska dygnet när allt kom ihop. Att springa runt och se till att alla var nöjda och hade det bra, att hjälpa, informera och sälja mat och peppa trötta cyklister, det var värt varenda sekunds slit.

Goodiebags

Och med den känslan lämnade jag nästan motvilligt Globen igår. Jag hade varit uppe från 04.30 och klockan närmade sig 19. Jag hade sammanlagt suttit ner ca 20 minuter plus en timme på en spinningcykel utanför globen, men jag hade haft mer att ge.

Stämningen i Globen var fantastisk. Jag hoppas att alla deltagare tyckte detsamma. Det var en magisk känsla med ljud och ljus och 2000 deltagare som följde instruktörerna på scenen.

Bp-tävling för deltagarna med nummerlappar
Jag försökte filma det åt er men det var svårt att klara med mobilkameran. Ljudet blev kasst för mobilen kunde inte hantera den höga ljudvolymen.

Scenen

Bilden blev inte heller den bästa på grund av ljuset, spottarna och röken från rökmaskinen, men oavsett behöver man nog vara på plats för att verkligen känna hur det känns när golvet gungar av tusen personer som kickar unisont.

Den enda jag egentligen känner igen av Les Mills stjärnor är den übercoola Rachel Cohen. Hon sprang förbi mig i entrén och jag ropade hej till henne och hon ropade tillbaka. Närmare henne än så kom jag inte.
Men jag såg en del bekanta Sats-ansikten och även några som jag känner.

Les Mills Super Saturday är väl i första hand tänkt för instruktörer och det var få jag träffade som inte var instruktörer, dock är jag helt säker på att rätt många var vanliga dödliga som jag själv och är ni sugna på att gå nästa år men fegar lite, så gör inte det!
Ni kommer garanterat älska det!
Det är magiskt på plats och bara stämningen är värd besöket.

Jag

Hjälmtvång på Globengolvet

  • http://mammapuhstickar.bloggagratis.se/ Mamma Puh Stickar

    Verkar ha varit riktigt kul. Hur kommer det sig att du hittade dit?

    • http://www.partypinglan.se Tess

      Vet inte hur jag snubblade över eventet första gången men när jag läst om det ”likeade” jag Les Mills sida på Fb och det var där de sedan sökte personal.
      Jag svarade snabbt som attan!