Synlig
- februari 14, 2011 - by Tess, in Gott och Blandat, with 2 comments -
Jag försöker förändra saker i min vardag för att komma loss ur ältandet. Jag klarar inte av att gå här som en osalig ande och bara vänta på nästa drag....
Jag försöker förändra saker i min vardag för att komma loss ur ältandet.
Jag klarar inte av att gå här som en osalig ande och bara vänta på nästa drag.
Det skulle ju inte heller skada om jag hittade ett värde i mig själv och någon stans, någon gång satte ner foten och tänkte att jag är värd mer.
Mer än det limboland jag lever i just nu, där inget är på mina villkor.
Jag liksom bara väntar på nåd.
Egentligen är jag en idiot.
Jag har gråtit, legat sömnlös, mått och mår fortfarande dåligt utan att ha fått veta varför, och jag har tagit det.
Inte tjatat.
Jag har backat, undvikit och gått omvägar.
Helt galet, jag hade aldrig rått någon att göra som jag gjort.
Ta mitt hjärta och stampa på det, hacka det i bitar, kör det genom en köttkvarn och när jag har plåstrat ihop alla delarna igen kommer jag stå där och fortfarande vänta, redo att glömma och förlåta.
Så viktig är du.
Så idiotisk är jag.
Jag insåg det igår, (och jag hatar mig själv en aning för det), men ett par ord och en millisekund senare hade jag glömt att du valt bort mig.
I ett par sekunder kände jag mig synlig i din värld, (du som inte förstår hur jag kan tro att jag inte syns).
För ett ögonblick kändes allt som vanligt igen och det kändes så bra.
Sen insåg jag vad dum jag är.
Orka….
Orka!