There is no rest for the wicked

×

Da blog!

- Så länge man har roligt är ingen tid bortkastad -

Vad ser ni?

- december 15, 2010 - by , in Gott och Blandat, with 6 comments -

Ser ni en vinnare eller en loser? Vad ser jag? Allt är relativt, så även framgång, och vinnare eller förlorare beror ibland helt på hur man väljer att se det....

Ser ni en vinnare eller en loser?
Vad ser jag?
Allt är relativt, så även framgång, och vinnare eller förlorare beror ibland helt på hur man väljer att se det.

Jag en loser

Ja så känns det.
För jag kommer inte vidare.
Jag lyckas inte nå mina mål.
Då kan man ju undra om det är målen eller mig det är fel på.
Är det förutsättningarna eller genomförandet som brister.
Jag vet faktiskt inte.
Jag vet inte.

Det jag vet är att jag kan det här med viktminskning. Jag vet att jag kan kost och näringslära, bättre än många andra. Jag vet att jag lyckats gå ner tidigare i vikt, och upp med för den delen.
Jag vet inte varför det inte vill fungera nu.

Jag känner mig som en förlorare när jag själv tycker att jag har försökt ”allt” och det ändå inte fungerar. Fast frågorna man måste ställa sig är hur mycket av min insats är på ”riktigt” och hur mycket sitter bara i huvudet. Det är nästan det allra jobbigaste, att jag ifrågasätter allt det jag gör och till slut vet jag varken in eller ut.

Vinnare, loser?I perioder skriver jag matdagbok. Den ser ju ok ut. Äter jag så när jag inte skriver dagboken?
När jag tycker att jag äter lite, stämmer det?
När jag tycker att jag äter normalt, gör jag det?
Eller inbillar jag mig att jag verkligen försöker, men fuskar utan att jag själv vill se det?

Jag en vinnare

På 6 månader har vikten inte rört sig alls. Varken åt ena eller andra hållet.
Vad säger det egentligen?

Tidigare hade jag lätt kunnat lägga på mig 5-7 kg på samma tid. No problem liksom.
Nu har jag stått still.
Kan det verkligen räknas som ett misslyckande, bara för att jag inte nått mina mål?

Sedan jag började med den här allra sista resan har jag gått ner runt hälften av en normal vuxen kvinnas vikt. Visst det har tagit mig 2½ år men är det en förlust?

Det senaste 1½ åren har jag skaffat mig helt nya träningsrutiner och gått från att vara en inbiten latmask till regelbunden träning 4-6 gånger i veckan. Det kan ju inte annat än vara bra.
Jag tränar BodyPump, BodyCombat och SatsCorePulse, inte nån träning för mesar direkt.
Det är tung träning och jag gör mitt bästa varenda pass.

Svårt

Det är så svårt, tycker jag.
Att trots att vikten stått still i 6 månader, hålla gnistan uppe och framför allt våga tro på mig själv.
Den där rösten i mitt huvud skriker åt mig att jag minsann inte ska tro att jag är nåt, jag lyckas ju inte. Det tycks inte spela någon roll hur mycket jag vill och försöker just nu, jag lyckas inte.

Och med det sagt så tar jag nästa steg och bokar in ett möte med någon som kanske kan hjälpa mig. Jag hoppas på lite nya infallsvinklar, nya idéer och några steg framåt.

Kom igen nu, ta mig vidare.

  • http://bjj-bloggen.posterous.com mattias

    Jag ser hon som aldrig gick upp för trappor, som nu inte drar sig för att gå tre våningar uppför.
    Jag ser hon som inte kunde gå elljusspåret utan att stanna flera gånger, där jag nu nästan har svårt att hänga med runt.
    Jag ser hon som använde ordet träning med avsmak som nu nästan klättrar på väggarna om hon inte får träna en dag.

    Målet -x kilo på y veckor är en sak. Men livsglädje, socialt liv och träning – det är inte kattskit det heller.

    Men jag förstår att det är frustrerande att det inte ger resultat överallt. Man kan liksom inte bli världsbäst överallt på en gång. Men du är på bra väg! Keep it up!

    • http://www.partypinglan.se Tess

      Darling.

      Du satte perfekta ord på det hela. ”livsglädje, socialt liv och träning”, det är väl det livet handlar om egentligen.
      Du ser också förändringar där jag glömmer att titta ibland och du har helt rätt i dina observationer.

      Tack!

  • http://elin79.se/vikt Elin

    Jag ser en fighter. En som vägrar ge upp bara för att resultaten inte seglar insatsen. Det du gjort är en fantastisk grej. Jag har själv svårt att se helheten, glömmer bort att jämföra mig med den jag var innan. Jag jämför mig med förra veckan och ser ingen förändring. Men om jag går tillbaka ett år så finns det inte många likheter.

    Massor med pepp till dig, även jag tycker din blogg är mycket intressant att läsa.

    • http://www.partypinglan.se Tess

      Tack Elin.

      Vilka fina, omtänksamma ord. Du har helt klart en poäng, det ÄR svårt att se helheten.

      Kram T

  • http://www.partypinglan.se Tess

    Tack Anna.

    Ibland kan man inte höra att man är fantastisk tillräckligt många gånger. Det värmer och gör mig verkligen lycklig.

    Och jag gillar att du gillar bloggen :)

  • Anna

    Du står ju på den berömda platån där man kan stå och stampa jävligt länge … Jag ser definitivt inte en looser. Jag ser en fantastisk människa med stor dignitet och ett gigantiskt jävlaranamma! En förebild väl värd att visa andra.

    Och därtill en bra bloggare ;)